fredag 31 december 2010

Skaffa inte barn för tätt och uppfostra dem med millimeter-rättvisa!

Ja så låter det när en av Sveriges främsta syskonforskare, beteendevetare och småbarnspedagog Elisabeth Shönberg får säga vad hon tycker! Intressant! Jag läser sånt här med stort intresse, kan jag erkänna! Dessutom var det inget nytt för jag har läst det innan. Det blev en påminnelse bara och jag fick upp ögonen för det på nytt. Enligt Schönberg är det idealiskt att ha 3-4 år mellan barnen (för barnens skull) Hon menar att man som förälder ska strunta i statens snabbhetspremie - att skaffa barn tätt, och vänta 3-4 år i stället. Detta bäddar för en god syskonrelation utan tävlan om föräldrarnas gunst! Jag tror på detta, jag tycker det låter logiskt! Om äldstabarnet har hunnit bli 3-4 år innan lillasyskonet kommer och pockar på uppmärksamhet blir det bättre för alla parter, såklart!

Det här med milimeter-rättvisa då? Ska inte barnet lära sig att ibland blir det inte lika mycket saft i glaset som storasyster har? Nej, inte enligt Schönberg. Hon skriver i sin bok " Det finns inget som så effektivt slår sönder en god syskonrelation för resten av livet som just orättvis och kränkande behandling från föräldrars sida" (och tro mig, olika mycket saft i glaset är högst orättvist när man är två respektive fyra år gamla)
Ja, varför inte? Alltså, alla föräldrar där ute - Millimeter-rättvisa är det som gäller;)

Ett tag ville jag ha två år mellan Lova och hennes syskon. Jag har ångrat mig, jag ska ha runt 3-4 år mellan mina barn (om jag nu har glädjen att bli mamma igen)

5 kommentarer:

  1. kan stämma. Dock ser jag till min egen upväxt.. Det är två år mellan mig och min ena bror. Han har alltid varit en av mina bästa vänner! Jag kan inte minnas att vi krävt milimeter-rättvisa av våra föräldrar. däremot har vi alltid delat godis lika psv..men det var vårt eget val.

    Jag tror snarare att det beror på personligheterna och uppfostran än åren som skiljer..

    SvaraRadera
  2. Samma här, två år mellan mig och min bror. Vi är mycket olika i dag, men det finns ingen avundsjuka mellan oss. Det har det nog aldrig funnits! Vi bråkade och höll ihop om vartannat som vilka syskon som helst, men jag kan inte påstå att vi har någon jätte tight kontakt i dag. Kanske är det för att han jobbar i Oslo och för att jag bott runt på olika ställen i 8 år innan jag återvände hem;) Mellan oss fanns alltid stenhård rättvisa! Det är intressant sånt här med syskonrelationer och syskons placering i syskonskaran.Miljön och uppfostran gör ju enormt mycket. Det såg de ju när de särade på enäggstvillingar och lät dem uppfostras i olika familjer:)
    Jag ska fördjupa mig i Schönbergs bok, tycker det är super intressant!
    GOTT NYTT ÅR, snart blir det fest!!!
    Kraaaam på er

    SvaraRadera
  3. Jag har två år mellan mina barn och så här i efterhand önskar jag att jag hade tre fyra mellan dom. Det har från start varit mkt avundsjuka från Ms sida. Han är äldst. Han har knipit, rivit och bitit sin lillebror H. Jag tror att hade H kommit när M var 4 år så hade vi kunnat förklara bättre för M vad som komma skulle och få honom att vara mer beredd på lillebrors ankomst och kanske känna lite mer som vi, lycka och nyfikenhet. H blev bara en dum bebis i Ms ögon och i dag slåss de värre än värst. Jag funderar på detta med syskonrelationen och hur den blir av detta när de blir stora. Vi är skit noga med rättvisa annars hade de haft ihjäl varandra. Här är det millimeter rättvisa;)Jag tycker också sånt här är intressant. Tycker du ska vänta Jennie med nästa bebis! Låt Lova vara delaktig!Klappa på mammas mage, se i böcker hur bebis växer fram osv. Kramkramkram Maria

    SvaraRadera
  4. Svårt med sånt här, att veta vad som är bäst men jag tror också att 3 år är bättre än 2 år och 4 år är ännu bättre precis i småbarnsåren. Svårt att sia om framtiden.
    Mindre än 2 år mellan barn tror jag absolut inte är bra. Det är min personliga åsikt. Har sett alldeles för många såna fall där det är typ året mellan barnen eller 18 mån. Det blir alltid problem.
    Har en kompis som har det så också. Hon ångrar sig djupt, hennes sanbo med=( De hade planerat det så, tänkte bara ekonomiskt inget annat=( Elvira är 3 och vi har precis börjat tänka barn igen. Snart så...=)
    Kramar från Sandra=)

    SvaraRadera
  5. Maria: Ja jag vet ju detta med barnen, inget kul! Bråk-killarna;) Det kommer nog gå över med tiden och de blir lugna som filbunkar, haha;)

    Sandra: Å lite bebistankar! Kuuul:) Har två vänner som går gravida:)

    Kraaaaaaam till er

    SvaraRadera