måndag 31 januari 2011

Påverkad av verkligheten

Jag såg nyligen ett program på TLC, en kanal som jag bara tittat på en kort period, men som verkar ha ett bra programutbud. Programmet handlade om okända sjukdomsdiagnoser. Alltså diagnoser som inte sätts så enkelt då patientens åkomma är ytterst ovanlig. En liten tjej på 19 månader insjuknade i konstiga symptom som såg ut som eksem, vilket det också avfärdades som. Mamman fick med sig kortisonsalva hem men sedan blev det bara värre och värre. Läkarna stod handfallna! Tillslut började flickan tappa skin på händerna, få höga febertoppar, hon blev gravt förstoppad och helt glasartad i blicken! Pappan och mamman var i upplösningstillstånd. Usch, jag kan knappt se sånt här efter det att jag själv fått barn, ändå sitter man där! Man måste ju veta hur det slutar. Man tror och hoppas att slutet är lyckligt, för annars skulle de väl inte visa sådana här program, resonerar man! Mamman berättade under hela programmet om hur saker och ting gick till. Läkarna började misstänka en ovanlig sjukdom som heter Retts syndrome! En sjukdom som tyvärr alltid slutar med döden, patienten dör i lunginflammation! Tänk och få det beskedet som förälder, herregud....hjärtslitande!!! När den lilla flickan sedan började tappa tänderna och håret drog läkarna öronen åt sig för det var inte direkt vad som förväntades av ett barn med Retts syndrome. En förgiftning av något slag var vad man senare misstänkte. Till och med mamman och pappan blev förhörda av de sociala myndigheterna och polisen, en och en! De låg i en uppslitande skillsmässa och saker och ting var redan komplicerade. Vid en närmare undersökning av deras hem upptäcktes det att heltäckningsmattan i flickans rum utsöndrade en alarmerande hög dos kvicksilver. När tester gjordes på flickan kunde man konstatera att hon var så överdoserad med kvicksilver att om inte avgiftning sattes in direkt skulle hon dö inom loppet av någon dag eller två! Hon hämtade sig sakta men säkert. I dag är hon 7 år och friskförklarad
Att se bilder av henne i slutet på programmet, att höra henne tala....jisses, vilken lättnad! En sak är säker, tv kan verkligen påverka en! Speciellt om det handlar om en liten flicka som är i nästan samma ålder som Lova och allvarligt sjuk.

5 kommentarer:

  1. Hej vännen!
    Men usch vad läskigt! Men det var väl ändå inte i Sverige? Att ha heltäckningsmattor känns extremt ovanligt i Se. Vilken tragedi hur som helst vart det än var! Läskigt att man kan bli så förgiftad...
    Jag har fått se mycket sjukdom på nära håll både genom att dela bb-tiden med andra ensamma mammor som bodde på bb utan deras barn som liksom mitt barn låg på någon avdelning istället, och genom att ligga inne på barnkirurgen en månad när Stella var nyfödd. Det var barn som föddes utan könsorgan, med tarmarna på utsidan, med tumörer, eller andra missbildningar. Att dag in och dag ut ligga i ett fyrbäddsrum och se alla barn som kom in och åkte därifrån var såklart väldigt omvälvande och lite chockartat. Men inget konstigt samtidigt. Man vet ju att sjukdomar existerar och att just Stella skulle få en sådan ovanlig är heller inget konstigt för mig. Någon måste ju få det och denna gången var det vi. Att få ett friskt barn är en gåva som jag inte tar för givet!
    kram!

    SvaraRadera
  2. Näää gud va jobbigt för föräldrarna=( Jag lider när jag ser såna program.
    Det är som du säger man mår fysiskt dåligt ändå sitter man och ser det=(=(
    Sen jag fick Elvira så är jag sjukt blödig när det kommer till sjuka barn
    Kram Sandra=)

    SvaraRadera
  3. Oj tunga inlägg så här i början av bloggen. Ledsamt:(
    Hej svejs Maria här igen:)Vi är hemma från Spanien lite brunare på huden, lite lugnare barn, två kilo späck till på kroppen pga alla glassar och drinkar. Henke brände sig, Malcolm halkade i poolområdet och fick plåstras om. Bra hotell och fint resmål. Jag upptäckte en ny sida hos mig sjlv, jag är flygrädd:( Landade på Landvetter för fyra timmar sen. Home sweet home!!!!!!!!!!!!! Barnen sover,tvättmaskinen är igång och nu ska vi dricka rödvin, phuuust!
    Jag ringer dig i morgon!!!!!

    Läser i kapp för jag ser att du haft massor för dig under tiden vi relaxat i Spanien
    Kramkramkram

    SvaraRadera
  4. Vilken fruktansvärd sak att behöva vara med om.
    Och vilken fantastisk tur att den lilla flickan överlevde.
    Det kan ju omöjligt göras sådana heltäckningsmattor nu för tiden. Det måste vart i ett gammalt hus med en matta från -60,-70tal?!
    En hemsk historia är det i vilket fall som helst, som iaf slutade väl.
    Kram på er!

    SvaraRadera
  5. Det hände i USA och ang. heltäckningsmattan så var den rengjord med ett medel som tillsammans med ett annat ämne i mattan hade orsakat en kemisk reaktion som utsöndrade kvicksilvret. Så helt vanligt är det ju inte att detta händer, som tur är!

    Maria, välkomna hem! Vi hörs i kväll...

    Caroline, håller med dig fullständigt, ett friskt barn ska man inte ta för givet utan förstå vilken gåva det är när det väl inträffar! Du/ni måste haft en otroligt jobbig tid på sjukhuset när Stella var liten. Som tur är accepterar man nog som föräldrar alltid barns sjukdomar med tiden och lär sig leva med dem i vardagen. Det verkar det som att ni verkligen lyckats med!!

    Kraaaam

    SvaraRadera