Hämnden!

I går såg jag äntligen Hämnden, filmen med Mikael Persbrandt, ni vet? Filmen som fick en Oscar för bästa utländska film, tror jag det var! Rätta mig om jag har fel. Filmen var bra, helt klart, men jag väntade mig mer. Mer spänning och mer skådespelartalang, men den hade en tydlig röd tråd, vilket oftast är positivt, men i bland kunde jag gissa hur det skulle gå. Lite tråkigt, kanske! Filmen tog upp en mängd familjeproblematik, det vill säga vardagliga problem som en helt vanlig familj kan drabbas av. Mobbing i skolan - lärares noncharlans, sjukdom - en förälders död - ett barns reaktion, otrohet - familjer som splittras, samt en förälder som arbetar utomlands och inte träffar sina barn var dag. Problem som nästan alla drabbas av i någon form och som provar en familjs styrka och uthållighet. Utgången blir väldigt olika beroende på vilken familj vi talar om. Det är inte helt ovanligt att ovanstående problem till och med kan stärka en familj. En tragedi behöver inte betyda slutet, mobbing behöver inte endast bryta ner en person, otrohet är ett enormt svek men det kan också vara början på något nytt.
I filmen var slutet lyckligt!

Jag ger den en fyra av fem möjliga, det högsta betyg jag gett en film här i bloggen:)