torsdag 9 juni 2011

Med blommor och choklad

I dag firade jag min barndomskompis Anna med blommor, biobiljett och praliner.
Anna fyllde 35 år i dag! Jag fick jaga henne lite eftersom hon inte höll sig hemma i villan på sin stora dag. På en fotbollsplan hittade jag henne tillslut. Hennes son Isak, som för övrigt är en riktig hejare på fotboll, skulle spela match. Anna var där förstås och vi såg Isak göra lagets två mål.

Jag och Lova trampade in på plan med blombuketten och den lilla rosa papperspåsen innehållande chockladpralinerna. Att komma till en fotbollsplan och gratulera tillhör nog inte vanligheterna och visst fick vi blickar från folket som tagit sig dit för att se sina barn spela fotboll. Men, va fan, Anna och jag har skapat uppståndelse bland folk förr så detta var vardagsmat för oss;) Jag kan till exempel nämna när vi steg på bussen hem från gymnasieskolan vi båda pluggade på - till undersköterskor på tidigt nittiotal. Då var det inte tyst på oss en sekund. Vi satt längst bak i bussen och höll show för våra medresenärer som trötta hoppade på "16.00-bussen" efter arbetet. Vi var förmodligen hatade blott 16-17 år gamla.
Så, vad är då en simpel entré på fotbollsplan med blommor i högsta hugg och en kram sådär en tjugo år senare?

5 kommentarer:

  1. Precis så var jag också i tonåren. Sprallig och högljudd. :) Leva livet!

    SvaraRadera
  2. Så mycket som man skrattade då, skrattar man knappt på en vecka nu. Tragiskt! Man hade mer humor då helt enkelt:) Absolut det var hela tiden efter mottot "leva livet"
    Gymnasietiden var en av de roligaste tiderna i mitt liv, t.o.m bättre än universitetstiden...tror jag!
    Kram!

    SvaraRadera
  3. känner igen mig så väl i din beskrivning!

    Och vilken alldeles ypperlig present. Speciellt den där biten med choklad! =)

    Kram

    SvaraRadera
  4. ja fy fan vad roligt vi hade men det e rätt kul nu med när vi ses

    SvaraRadera
  5. Kiqi, jag kan tänka mig att du var en riktig håll-igång-tjej på den tiden då det begav sig;)
    Din livsglädje skiner dock igenom fortfarande!
    Ja, ellerhur...choklad kan ju aldrig bli fel:)

    Anna, hahahaha, ja helt sjukt roligt:) Nu är vi betydligt lugnare men visst, vi har kul i dag också:) Synd att träffarna blir så sällan bara:(
    Kram

    SvaraRadera