torsdag 29 september 2011

Roboten går lös i hemmet!

Ibland är det tur att man inte reflekterar över vad man faktiskt gör under vardagskvällarna. Ni vet, alla de tusen klädesplaggen och handdukarna man står och hänger efter tvätten, sedan plockar dem från linorna, stryker en del av dem och sedan viker vissa så fint man kan för att sedan springa runt på ovan - och undervåningen för att stoppa in kläder där de hör hemma. Tvätten är en sådan grej som tar mycket av min vardagliga tid och det görs rent runtinmässigt utan större eftertanke....man bara gör....som en robot! Man gör för att man måste...för jag menar, vem ska annars göra det? Allt man plockar med när Lova somnat är en annan sådan sak. Varje dag plockar jag leksaker från golvet, samma leksaker...dag in och dag ut. Jag samlar allt i hennes dockvagn som jag kör runt för att sedan lägga en stor filt över allt och placera den under trappan inför nästa dag. Tvätt, leksaker...och så har vi ju det här med disken. Då vi fortfarande väntar på vår nya diskmaskin så handdiskar vi sedan något halvår tillbaka. Våra hyresvärdar är inte så snabba om man säger så plus att vi bytt från ett skitbolag till ett annat. Båda bolagen skiter mer eller mindre i att lyssna på sina gäster och frågan om vi ska få en ny diskmaskin har inte varit helt självklar. Nu är det klart att vi ska få en och det skulle ha skett för två veckor sedan men blev förskjutet då en luftavfuktare skulle stå i någon vecka och minimera risken för fuktskador bakom maskinen. Det ena problemet avlöser det andra....and so it goes on! I alla fall, vi handdiskar och det blir en del på tre ätande personer då vi alltid gör hemmalagade middagar kvällstid med minst tre grytor och kanske en plåt eller ett stekjärn. En skål för salladen. Vi diskar, plockar upp i skåp, diskar, plockar upp i skåp....och, ja ni förstår!

Givetvis är jag fullt medveten om att jag inte är den enda som håller på med detta varje kväll och inte heller är jag den som har det värst. Tänk bara på alla flerbarnsfamiljer.
Men nu var det inte detta jag beklagade mig över, utan vad jag vill ha sagt är bara att det är en himla tur att vi oftast inte reflekterar över vad vi lägger vår kvällstid på. Börjar man tänka lite, fundera lite djupare, då tror jag faktiskt att man ganska snart blir en aning deprimerad!

Så nu glömmer vi det, försök glömma det jag nyss skrev om....för ert eget bästa;)

Hoppas ni har en fin torsdagskväll....med lite annat än bara vardagssysslor:)  

2 kommentarer:

  1. Förstår exakt hur du tänker nu det är inte värt att börja tänka för mycket;)

    SvaraRadera
  2. Nej det är bara att bita ihop, glömma vad man gör och jobba vidare:(

    SvaraRadera