Back in business!

Tack för alla fina kommentarer i förra inlägget, det värmer hjärtat!

Som ni förstår är jag tillbaka vid tangentbordet igen. Bloggpausen upphör alltså i denna stund.
3, 2, 1, 0....och jag kastade just mig själv in i bloggandets härliga värld igen. För visst är det ganska härligt ändå att få skriva om sin vardag, sina tankar och åsikter så att ni alla med ett litet klick eller två kan ta er hit och följa mig i min (oftast) underbara värld! Även ni som bor i Göteborg och övriga Sverige. Jag lovade Jannika, min kompis, att göra ett monsterinlägg, så visst känner jag ett litet sting av ångest. Jag har visserligen tusen saker att berätta för er men jag vet inte i vilken hörna jag ska börja.

Med lite eftertanke tror jag att jag börjar med dagens händelser, nämligen byns skördefest. I förmiddags tog jag och syster Josse våra små tjejer i syskonvagnen och vandrade ner mot centrum. Vi hade myskväll i går och sedan sov jag och Lova över hos syster och Hilma. Trots att Josse och jag satt uppe till två på natten och skrattade oss sönder och samman åt den danska humorsuccen Clown (som Josse äger hela serien av) så var vi oförskämt pigga i förmiddags. Vi traskade ner mot byn och barnen sjöng i vagnen. Hilma hade sin egen pippiväska runt halsen. I den låg en liten plånbok - också den med temat Pippilångstrump. Tjejerna var shoppingsugna, likaså deras mödrar! På skördefesten som förvisso inte var mycket till fest, fick barnen smaka både päron och plommon som kommit direkt från någons trädgård. De obesprutade vitaminrika frukterna åts med god aptit! Vi fick resterna och nöjde oss med dem. Brandkåren hade en visning av sina bilar men det var ett ganska svalt inresse som Lova och Hilma visade för de stora röda bilarna med sirener. Rätt som det var upptäckte vi att den lilla pippiväskan var borta. Den fanns inte någonstans och Hilma blev ledsen. Vi funderade på att gå tillbaka och leta men då inga pengar fanns i plånboken och vi var angelägna om att få komma ner till BRIOS outletbutik så blev det inte av att vi vände om. Så viktig var den inte, tyckte Josse. På BRIO handlade vi med ursäkten "julklappar". Julklappar som inhandlas i god tid före jul och som bidrar till att minska stressen före jul kan väl aldrig bli fel? Lova fick en vit BRIO-spis, ni vet den där klassiska röda spisen som blivit både svart och vit genom åren? Spisen som för övrigt ägs av nästan alla barn jag känner till. Förutom spisen fick hon också en docka med en extra uppsättning kläder och skor. Hilma fick en kaffekokare från OBH nordica (för barn givetvis), kritor och en jättestor gungbräda som passar lika bra inne som ute i trädgården. Det enda som krävs är att det sitter två barn, en i varje ände, som väger ungefär lika mycket. Denna stora otympliga gungan bar Josse genom hela byn och mitt på torget där vi stannade till för att luncha på Grillen fick barnen för sig att de skulle gunga. Det blev inte mycket mat i magen, det brändes en väldig massa kalorier istället;)

När vi ätit klart packade vi vagnen med barnen, våra väskor, barnens nya skinnjackor (som denna fina septemberdag var för varma att ha mitt på dagen) samt allt vi shoppat. Josse tog gungan under armen och vi gick hemåt. Vi gick samma väg som den vi kommit från, än hade inte hoppet om att hitta lilla väskan dött helt och hållet. Eftersom jag är uppmärksam på allt runt omkring mig (yrkesskada) så var det jag som först fick syn på pippiväskan där någon vänlig själ hängt upp den på en stolpe utmed vägen. Jodå, ibland ska man ha lite flyt också, denna gången var det Hilmas tur!

Väl hemma igen somnade Hilma och Lova som skulle behövt sova ställde till med en
Se mig-hör mig-ge-mig-scen utan dess like, som resulterade i övertrötthet och många gnälliga tårar samt total utresning av min handväska. Gäääsp, puuust och stööön!

Vi åkte hem!

I kväll blir det lusläsning av nya fullspäckade numret av Mama och så ska jag tömma min kamera på bilder.

Hoppas ni alla mår bra och har en avkopplande helg!