onsdag 28 september 2011

Lilla busen säger sitt



Hej

Äntligen får jag komma till tals, det var inte en dag för tidigt! Varenda dag öppnar jag locket på mammas dator och säger att jag vill med men det funkar lika bra som att försöka kombinera saft med mjölk och få sig en god dryck. Jag har gjort det så jag vet! I dag fick jag kritor när mamma och jag var i byn med Hilma och hennes mamma, moster Josse. Mamma köpte många så att jag ska kunna måla mycket framöver...men som ni ser på bilden ovan så gör jag mitt bästa för att bryta itu dem. Jag har redan hunnit förstöra cirka hälften av de kritor jag fick. Mamma suckar! Hon säger att jag är hopplös, men vissa ord som hon använder är svåra att förstå. Jag har börjat be om ursäkt när jag gör något fel Å förlåt älskling är de orden jag använder mig av. Mamma smälter som smör i solsken när jag använder mig av dem men på dagis tittar de på mig som om jag vore spetälsk eller nåt. Jag vill gärna glädja alla, men det är stört omöjligt! Jag fick prova min ena vinterjacka i dag, mamma fick en chock! Hon sa att jag inte hade växt någonting sedan förra hösten/vintern, men där hade hon fel. Klart jag hade växt! Jag har ju jättelånga armar nu... 
Mamma sa att det nog får bli både nya skor och jacka inom kort. Jo, jag tackar!
Jag har kommit på en massa tricks som man kan köra på kvällen när det är dags att hoppa i säng. Det ena är att säga att man är törstig, det andra är att fråga efter något av alla gosedjur som jag vill ha i sängen (det är alltid något som fattas i sängen). Sedan när detta är gjort kan man be mamma sjunga en sång . . och en sång till . . .och en sång till. Precis när mamma ska gå ut ur rummet frågar jag om det är dagis i morgon...och när mamma har svarat frågar jag om vi kan åka till mormor och morfar dagen därpå. När mamma har kommit ner i soffan och satt sig till rätta brukar jag kasta nappen i golvet och sedan lägga av ett litet skrik så att hon vet att det är dags att gå upp igen och ge mig nappen. När hon ändå är hos mig brukar jag be om en kram och en puss! Vill man sedan bråka lite till så kan man alltid gråta en liten stund tills man är sådär övertrött och bara däckar med fötterna på huvudkudden och alldeles svettig i håret, ni vet! Skrika sig trött är det bästa insomnings-tipset jag kan ge er, funkar varje gång!

Japp, det var lite från mig och min värld

Ps, snart ska jag skicka alla mina nappar till bebisarna, mamma och jag har pratat mycket om det och snart är det dags att lägga det stora kuvertet på den gula brevlådan och skriva Till bebisarna på det. Givetvis hoppas jag ju att bebisarna skänker mig en liten present som tack för alla de goa napparna!  

 
 
 
 
 

4 kommentarer:

  1. Vad bra du har det, Lova! Din mamma är helt klart den bästa Lova-mamman. Lycka till med napparna, du är stora tjejen!

    :) Älskar inlägg som detta!

    SvaraRadera
  2. Tack för de fina orden...
    Jo dessa inläggen verkar ganska populära:)haha!
    Det får bli fler sådana framöver.
    Hoppas ni har det bra! Kram

    SvaraRadera
  3. Underbara Lova så fin du är:) Hoppas det går bra med nappavvänjningen. Korven är tre och ett halvt och har fortfarande sin napp;)Storebror har börjat pika honom så vi får väl se hur länge han står ut;)
    Jag är oxå en av dom som älskar såna här inlägg:) Kramkramkram Mia

    SvaraRadera
  4. Maria, ja lilla korven ja, han är så söt och go med sin napp...han borde alltid ha den;)
    Tack för fotona, de var jättefina. Har ni tagit dem hos han på Kastellgatan?
    Kram på dig

    SvaraRadera