Julen hos oss

Efter att ha firat jul i ett 300 kvadratmeter stort hus med en julgran som mätte tre meter och ändå inte slog i taket, så känns alla andra jular väldigt små i jämförelse. Redan när vi kom över tröskeln till min brors enorma villa spelades det julmusik på hög volym. Det var tända ljus högt och lågt. Ett stort fat apelsiner, ett gigantiskt pepparkakashus och en röd amaryllis hjälpte upp julstämningen en del! Det är nog inte så lätt att skapa julstämning i 300 kvadrat, tänker jag, men han hade lyckats perfekt detta året. Även utomhus lyste granar och lyktor, på trappan låg granris! Det var jättemysigt! Barnen, finklädda och lyriska i väntan på tomten, hoppade och studsade omkring! Vi vuxna småsprang efter dem för att kolla så att ingen drattade ner för den enorma trappan eller välte omkull tre meter gran. Det hade kunnat bli jobbigt! Julbordet fylldes ganska snabbt upp med allas bidrag i matväg och tillslut innehöll det nog alla läckerheter man kan tänka sig. Jag åt en portion och kände att nej, nu blev det för mycket! Det var så att det nästan sprutade ur öronen på mig. Efter fem minuters väntan var jag framme vid bordet en gång till för att fylla på med lite mer Janssons och några köttbullar. Av ren tradition! Det hör ju till att man äter mer än man förmår under julen. En lika dum tradition som det här med städandet som jag skrev om tidigare. Lik förbannat gör man det, äter alltså! Sen kom tomtarna. Lova blev hysteriskt rädd och hoppade upp i famnen på sin morfar som satt på tryggt avstånd från de rödklädda nissarna! Inte ens då de erbjöd henne både en, två eller tre klappar så ville hon gå fram. Vi fick hantlanga hennes paket mellan oss till de slutligen nådde en misstänksam Lova. Med säkert tjugo klappar bak ryggen började hon riva upp en och hon rev....ja hon rev och rev, men ändå fanns klappar kvar. Kusinen Hilma ryckte in och fick hjälpa till med öppningen. Inget som vi direkt behövde tjata om, Hilma tog eget initiativ;) i julklappsspelet hade jag måttlig tur, en paket vann jag! Den skänkte jag dock till brorsan. Senare på kvällen blev det risalamalta, massor med godis och annat gott! Barnen åt och åt, snurrade och snurrade, lekte i brorsans säng och hoppade! Det hela resulterade i att syrrans äldsta, Ebba, blev illamående och fick gå ut och ta frisk luft! När hon dessutom lagt en spya bröt familjen Grankvist upp för kvällen och åkte hem. Vi andra stannade väl någon halvtimme trekvart extra sedan packade vi också ihop oss och tackade för oss. Hemma var Lova så uppe i varv att vi fick läsa igenom varenda ny bok hon fått för att hon skulle lugna sig, komma till ro i sängen och så småningom somna - utan napp! Napparna fick nämligen tomten i ett fint inslaget paket. Kusin Hilma lämnade det eftersom Lova inte ville närma sig tomten. I dag på morgonen hittade Lova en napp bakom soffan och lyckan var total. Ögonen klotrunda och munnen vidöppen. Tomten glömde en napp! Jag hade inte mage att ta den ifrån henne. I natt somnade hon utan napp igen... Vi får nog ta detta med avvänjningen lite successivt !