Föräldrarmöte och samrådsgruppen

Nu var det några dagar sedan jag skrev, fler dagar än jag vanligtvis brukar pausa mellan inläggen. Flera kvällar när jag precis ska till och somna så har jag tänkt att fan nu hann jag inte skriva i kväll heller. Livet är just nu fullt, almanackan är fullklottrad. Jag gillar att ha det så här men inte i någon längre period. Jag måste få hämta mig ibland, andas!
I kväll var jag med pappa på sjukhuset i Kristianstad, efteråt blev det en fika och så fick vi åka och handla vatten på flaska eftersom de håller på att spola rören i denna lilla byn. Ett rostfärgat vatten vare sig ser speciellt aptitligt ut eller är en hit att tvätta sig i då det lämnar bruna spår på kroppen. Att borsta tänderna känns enbart äckligt. Vattnet kan dessutom missfärga kläder och handdukar, har vi fått höra. Så nu har vi alltså bunkrat vatten, precis som sig bör.

I går var jag på Lovas dagis där jag genomgick ren terror. Jag satt på barnens små stolar under en 20 minuter lång film och förskolans mål och visioner, samt hur läroplanen för förskolan ser ut.
Jag hade så ont i baken och ryggen att jag ville bara skrika rakt ut, men jag rörde mig inte en millimeter, ville inte störa! Efteråt blev det fika på barnens egenbakade kakor och kaffe/tee, och så samtalades det om ditten och datten kring de små borden i köket och i stora salen. De eftersökte två föräldrar som ville sitta med i förskolans samrådsgrupp och jag tackade ja! Varför inte, tänkte jag, det kan vara skoj att läsa lite läroplan, lyssna på lite av verksamhetens mål och bidra med idéer och tankar som kanske kan förbättra en redan bra förskola, min dotters!
Jag vill vara en aktiv föräldrer så mycket jag kan och orkar, i förskola och skola, på fritidsgården och som nattvandrare i byn om det behövs. Jag börjar redan nu, det är lika bra!

På fredag kväll är det dags för årets första julbord, nämligen på IKEA. I morgon har vi precis en månad kvar till jul och från och med nu kan vi svänga oss med uttrycket "Det lackar mot jul" utan att någon höjer på ögonbrynen och undrar vilken planet vi kommer ifrån. Det känns väl bra? Det är först nu egentligen som jag vill veta av julen, se tomtar, dricka glögg och baka pepparkakor. Allt sådant är "överkurs" innan den 24 november. Nu välkomnar jag julpynt, julgranar i plast och julklappsettiketter på de stora varuhusen, även om jag inte kommer köpa något av det. Jag går gärna på julskyltning på söndag här i byn och springer benen av mig och förfryser mina händer för att min dotter ska få en skymt av tomten (som hon för övrigt så innerligt hatar) Jag kan tänka mig att klä någon liten trollhassel med tomtar, sätta ett par stjärnor i fönstren samt köpa mig en vit amaryllis. Jojomen! Det är okej med mig att det nu lackar mot jul.

Några sköna bilder blir det inte än men jag har kameran full så förbered er på en senare bildkavalkad utan dess like;)

Kram!