torsdag 30 juni 2011
Hunden Lou från Bukowski, sjukhus och 70 årskalas - allt på en dag!
- Vad ska hunden heta Lova? Lou kanske?
Lou accepterades! Vi kunde åka hem.
När vi kom till Osby igen åkte vi till Pecorino och köpte en smakrik hårdost och ett par små söta burkar med sylt (jordgubb och fikon) Detta slogs in i fint i cellofan med ett kort och snöre. Presenten var tillsammans med en bukett snittblommor, en strykbräda och två dunkar bensin(till gräsklipparen) en present till pappas bror som i dag fyller 7o år. Innan vi åkte till honom stannade vi vid nya conditoriet och hämtade ut tre stycken Budapeststubbe. För er som inte vet, så är det en underbart god tårta som är en rulltårta som ser ut som en stubbe fylld med nötmaräng, grädde, jordgubbar, mandarinklyftor. Mörk choklad som granering!
Vi är hemma igen, hettan är påtaglig men det börjar svalka av lite.
onsdag 29 juni 2011
Snillet snackar!
Hej, Lova här!
I dag har jag varit sjuk i feber och mamma stannade hemma från sitt jobb för att ta hand om mig. Vi åt frukost, men jag hade ingen aptit. Jag lämnade både smörgåsen och päronet. Mjölken drack jag upp. Sedan drack jag vatten på flaska som mamma viftade med! Vatten ska tydligen vara kanon när man har feber. Jag hade en lång sovmorgon i dag eftersom mamma kom upp påklädd och klar och hämtade mig ur sängen. Ovanligt! Men, jag var ju så trött, så hängig och varm. Sova var det enda jag kunde tänka mig. På eftermiddagen pratade mamma i telefon, jag avskyr när hon gör det. Tanken om att spexa till det växte sig stark inom mig så gick jag ut på toa och klämde ut en hel tub tandkräm på hela mig, på golvet och på toastolen. Tyvärr gick det snett. Jag fick tandkräm i ögat och kunde inte stoppa gråten som stockade sig i halsen. Mamma kom! Hon suckade! Jag fick ta av mig alla kläder och hoppa in i duschen. Jag grät när strålarna träffade först mina fötter och sedan mina ben, min mage och armarna. Dumma mamma! Efter duschen hittade jag två nappar på toagolvet och livet lekte igen! Mamma virade in mig i en badcape och så fick jag mellanmål. Banan och päron med keso, blääää! Jag hade helst velat ha popcorn vilket jag också berättade för mamma. Jag pekade med hela handen på popcornen i skafferiet, skrek ut min vilja....men är mammor mer trögtänkta än jag från början trodde.
Bosse och jag hamnade i luven på varandra på eftermiddagen. Den pälsklädda mallgrodan trodde att han kunde ta min plats i soffan, men jag visade honom - en gång för alla - var skåpet ska stå. Han sprang med svansen mellan benen till ytterdörren och jamade på mamma att öppna för honom. Mes!
I kväll väntade jag på att pappa skulle komma hem, jag öppnade ytterdörren flera gånger och gick ut i loftgången. Rätt som det var kunde jag inte öppna dörren, mamma hade låst den. Jaha, det var det roliga, tänkte jag! Att man aldrig kan få ha genuint roligt!
I morgon får jag inte heller vara på dagis då jag måste ha en feberfri dag hemma innan jag får komma tillbaka. Mamma har därför bestämt att om jag är lika pigg som jag har varit i kväll så ska hon och jag följa med morfar till sjukhuset. Han ska röntags!
I drömmarnas trädgård - jag och min lilla sjukling!
Lova vaknade klockan fem i morse kokhet och ledsen. Med en alvedon fick vi någerlunda rätt på det hela. Nu i eftermiddag kom febern tillbaka. Mys i soffan till " I drömmarnas trädgård" är vad som gäller nu. Sedan får vi se.....
tisdag 28 juni 2011
Nej mamma, jag äter godis!
- Kom Lova!
Till svar fick jag något mycket oväntat
- Nej mamma, jag äter godis!
När jag kom ut i vardagsrummet visade det sig att den lilla bushönan hade hittat en halvfull tablettask någonstans....förmodligen under soffan! Hon såg väldans nöjd ut med sitt fynd så jag hade inte mage att ta den ifrån henne.
Detta är inte den enda roliga spontana meningen som kommit ur hennes mun på sistone. Även när hon spontant ska återberätta saker som hänt under dagen kan det ibland bli jättekul. I dag satte hennes moster Josse upp en hästsvans på henne och nu ikväll berättade hon för mig
- Josse hästnasva Jojje hår...kamma Jojje hår
(Jojje är hennes eget ord för Lova...men ibland säger hon Lova också numera;))
När jag kom hem från jobbet ikväll hade hon somnat på soffan och Per satt brevid. När jag tog upp henne för att lägga henne i sin säng kände jag att hon var som en kokplatta:( Febern var ett faktum. Det blev en alvedon supp under högljudda protester. Till min glädje drack hon bra med vatten och när hon svalnat av somnade hon om. Tack och lov! Frågan är nu - hur blir morgondagen? Vad var detta?
Min fina lilla tjej, hon är inte ofta sjuk!
måndag 27 juni 2011
Grattis alla blivande mammor och pappor!
I går satt jag och tänkte att ska det vara sånt här skitväder hela sommaren så tycker jag synd om alla semesterfirare! I dag är läget ett annat. När blir man egentligen nöjd?
Grattis Hanna och Andreas till er lille gosse! Grattis också till Leon som blivit storebror
Sånt här däremot, piggar upp! Hanna är en av många jag känner som får barn i år. Nästa som står på tur är Nicolette i augusti. Loke ska bli storebror. Är du här och läser så hoppas jag att både du och magen mår bra! Sandra och Danne i Göteborg kommer att få en liten i november. De har lilla Elvira sedan innan som förmodligen kommer kännas jättestor den dagen då hon intar rollen som storasyster. Sedan har jag då, slutligen, fått reda på att mina två nästkusiner Anette och Susanne väntar smått ungefär samtidigt. Deras båda söner, Loe och Mio, ska bli stolta storebrödrar. Västa babyboomen, skulle jag vilja säga:)
Grattis Anna, min barndomskompis, som blivit moster i dagarna till en liten kille som jag ännu inte har namnet på! Hennes syster Emma har fått sin förstfödda! Grattis Emma:)
Fler med magar på jäsning? Låt mig veta:)
söndag 26 juni 2011
I kväll bakades det....
1 krm salt
4 msk kakao
2 dl mjöl
1/2 tsk bakpulver
Smält margarinet som du sedan låter svalna. Vispa ägg och socker poröst!
Blanda i de torra ingredienserna och rör ihop till en jämn smet.
Häll upp i formar
Grädda lågt ner i ugnen i 8 minuter
Sikta gärna lite florsocker över dem när de svalnat lite...precis som man gör på kladdkakan!
Busenkelt:)
Servera med vaniljglass och rårörda hallon eller jordgubbar
Lekdejt på midsommardagen
lördag 25 juni 2011
När katten är borta dansar råttorna på bordet!
Här festar vi på snacks, några kalla öl till grabbsen och cider till oss tjejer.
Lägg märke till jordgubbarna på duken;) Är det midsommar, så är det!
Barnen firar midsommar i sin mormor och morfars trädgård. På bilden syns Agnes, Hilma och Lova. I bakgrunden syns också en fritt springande Jonsson som lärt sig att inte lämna tomten. Duktig vovve!!
Kom igen nu mamma, vi åker om en stund!
Jajemensan, när mamma och pappa har åkt hemifrån för att fira midsommar med goda vänner i deras sommarbostad i Norje boke....ja, då invaderar tre fjärdedelar av barnen villan och har fest. Ena systeryster, Johanna med familj hade bjudit in ett kompispar (Jannika och Jimmy) till mamma och pappas hus för att fira midsommar. Syster nummer två i tvillingduon Josephine och hennes lilla Hilma var också inbjudna. Jag och Lova bjöd in oss själva i sista minuten. Tillslut var vi ett glatt gäng som både åt gott och lyssnade på bra musik ur högtalarna. Förutom nypotatisen med gräddfil serverades det, sill, köttbullar och skinka. Gräslöken fanns där förstås, men även finhackad rödlök för att sätta lite extra sting på den annars ganska smaklösa maten. Efterrrätten bestod av, hör och häpna, jordgubbar av bästa kvalité, gräddglass vanilj från Sia, smält choklad i en fin kreation och citronmeliss. Jannika stod för den desserten och jisses va gott det var! Lova och jag bidrog till lite av varje, vi hade bland annat med oss en liter jordgubbar, vanlijglass, gräddfil och vår egen sill samt en påse chips. Knytkalas is the shit - bara så att ni alla vet det!
fredag 24 juni 2011
tisdag 21 juni 2011
Det suger i shoppingtarmen!
Lovas nya bästis?
Två diskhanddukar med stjärnor skulle göra sig fina i vårt kök!
Min unge äter allt....
måndag 20 juni 2011
Födelsedag i familjen
fredag 17 juni 2011
Man börjar aldrig en mening med och
Jaja framtiden får utvisa!
Godnatt kära läsare, nu tar helgen vid!
torsdag 16 juni 2011
Nya arbetskolleger, ett evigt kaffedrickande och så flera avsnitt Pingu i kväll
- Nej, min är den med Lisebergskaninen!
- Jaha jag har hela tiden trott att det var du som hade denna!
- Nejnejnej, det där är Kattas kopp....hon har fått den av sina ungar i morsdagspresent!
Jaha, tänker jag, och varför i helvete har du lagt så onödig information på minnet (men det säger jag givetvis inte)
- Ja jag tar och lånar Kattas kopp i dag då!
- Ja bara du diskar den sen!
Eeeh, nej varför det? Jag brukar jämnt sätta odiskade koppar i mitt skåp där hemma, kan jag inte göra det här? (det där sa jag inte heller..men jag hade god lust)
Hög på kaffe lämnade jag jobbet och hämtade Lova på dagis. På cykel. Lova sken upp, cykel is the shit....vilket ni som följer bloggen med all säkerhet vet nu. Hon åker med huvudet högt och vinkar med hela handen på sina dagiskompisar
- Heeeeejdå
Vi åkte till mamma och pappa och blev bjudna på middag. Efter lite utomhuslek begav vi oss hem igen och precis när jag höll på att gå upp i limningen av allt pladder från Pingu och hans vänner....en sisådär femtioelva avsnitt senare....bad Lova själv om att få sin napp och sedan sa hon
- Mamma, sängsing...
onsdag 15 juni 2011
En lat och ledig onsdag
- Jag fryser...mamma fryser med, sa Lova!
Med varma morgonrockar gick vi ned till köket och fixade frukosten. Smörgås med kalkon, ett glas mjölk och ett äpple till Lova. Ägg och bacon till mig, trots att det står mig upp i halsen numera. Rätt som det var hör jag hur en nyckel sätts i vårt lås på ytterdörren....Per klampar in. Det visar sig att klockan är liiiiite mer än vad man skulle kunna tänka sig....nämligen 12 mitt på dagen! Per har lunch! Jag och Lova har sovit tätt intill varandra i vår dubbelsäng till klockan 12 mitt på ljusa dagen. Inget har stört oss, inte ens dagsljuset. Visst, jag vet att jag har vaknat upp med jämna mellanrum och försäkrat mig om att Lova ligger brevid mig och inte har gått ner till undervåningen. Någon gång vaknade Lova och frågade efter täcket, men på det hela taget sov vi som två utslagna. Det var en telefonsignal som väckte oss, tack och lov för det!
I dag är en ledig dag, en ledig dag som är väldigt välkommen. I dag ska jag städa, ringa och skälla på vår hyresvärd, duscha Lova och få iväg två brev på posten. Jag ska tvätta kläder, städa ur kylskåpet och cykla en runda med Lova....mest för motionens skull, men även för att hon älskar att åka bak på cykeln som ni vet;)
I går morse vaknade jag med ont i ryggen. Jag tryckte i mig tre värktabletter och la mig en halvtimme i massagestolen på jobbet. Ni vet en sån där stol i skin som knådar en från nacken och ner till hälarna. Jag knappade in 2 x 15 minuter klassisk massage och slöt ögonen. Det gjorde underverk för ryggen.
Nähä nu är det slut på latfasonerna, dags att sätta igång med dagens sysslor.
Ha en bra onsdag!
söndag 12 juni 2011
En liten prinsessa provsitter
Klicka upp bilden och titta på detaljerna. Den är verkligen cool.
lördag 11 juni 2011
Barn med nagellack och studenter med konflikter
På hallgolvet räcker det med lite vatten och samma fläckbortagningsmedel som egentligen är till för kläder. Men jag fick skrubba hårt som bara den! Mina stackars fingrar var röda efteråt.
Jag har lärt mig en läxa, nagellacket ut ur badrumsskåpet - tårna målas - nagellacket in igen....sedan kan man göra annat!
I dag, den officiella studentdagen i byn, så har Osby vimlat av studenter i bilar och på lastbilsflak, studenter i affärer och på byns gator. Överallt går de lyckliga ungdomarna och sjunger "grattis-sånger" åt sig själva. Grannens son är en av de som tagit studenten och i vår trädgård står ett stort partytält uppsatt och ungdomar kommer och går. Det spelas gamla klassiker och det är allsång på hög nivå. Jag är ingen lättstörd granne så jag tycker det är ganska kul faktiskt. Vi har ju blivit serverade bra musik hela kvällen. Med fönstret öppet på grund av hettan så har det faktiskt låtit så bra att det kunde varit vi själva som spelade. Dessutom så har man onekligen fått ta del av en och annan hemlighet eller konflikt här nedanför på grannens altandäck. En tjej pratade med sin pojkvän i telefon och sa
- Antingen kommer du hit och hämtar mig eller kan du dra!
Hårda bud!! Två killar diskuterade upphetsat vem som hade rätt angående någon fråga som jag knappt uppfattade. Någon skrek (med glimten i ögat -ton)
- Ge fan i min tallrik, det sista du behöver är mat!
Mitt på dagen tog jag och Lova en promenad hem till mina föräldrar. Lovas kusin Hilma var där och det blev både skivad frukt på fat och smörgås för de små bushönorna. De åt och drack med god aptit. De gungade, åkte rutschkana och nattade Hilmas mjukishund på en filt på gräsmattan. Eftersom Lova är van vid att jag sjunger för henne när hon ska sova sjöng hon givetvis lite för hunden och erbjöd frikostigt hunden sin napp. Hunden var inte intresserad! Rätt som det är utbrister Lova
-Hilma hund....Jojje nalle!
Alltså, Hilma har en hund medan hon själv har en nalle. Så riktigt så! Lovas nalle är alltid med vid nattningen och ibland ska två nallar finnas med. Det är viktiga saker;)
Jag hoppas er lördag har varit lika bra som min!
fredag 10 juni 2011
Nyshoppat till lilla damen
torsdag 9 juni 2011
Från en kusin till en annan!
Med blommor och choklad
Anna fyllde 35 år i dag! Jag fick jaga henne lite eftersom hon inte höll sig hemma i villan på sin stora dag. På en fotbollsplan hittade jag henne tillslut. Hennes son Isak, som för övrigt är en riktig hejare på fotboll, skulle spela match. Anna var där förstås och vi såg Isak göra lagets två mål.
Jag och Lova trampade in på plan med blombuketten och den lilla rosa papperspåsen innehållande chockladpralinerna. Att komma till en fotbollsplan och gratulera tillhör nog inte vanligheterna och visst fick vi blickar från folket som tagit sig dit för att se sina barn spela fotboll. Men, va fan, Anna och jag har skapat uppståndelse bland folk förr så detta var vardagsmat för oss;) Jag kan till exempel nämna när vi steg på bussen hem från gymnasieskolan vi båda pluggade på - till undersköterskor på tidigt nittiotal. Då var det inte tyst på oss en sekund. Vi satt längst bak i bussen och höll show för våra medresenärer som trötta hoppade på "16.00-bussen" efter arbetet. Vi var förmodligen hatade blott 16-17 år gamla.
Så, vad är då en simpel entré på fotbollsplan med blommor i högsta hugg och en kram sådär en tjugo år senare?
onsdag 8 juni 2011
Water for elephants
Filmen jag nyss såg handlar om en vintagecirkus som åker land och rike runt i USA på 1930-talet. I spetsen för denna framgångsrika cirkus står en ondsint man och hans vackra hustru Marlene (Witherspoon). Jacobs (Pattinson) föräldrar dör tragiskt i en bilolycka precis när han ska göra sin sista tentamen inför examen som veterinär. Pappan har misskött sina affärer vilket framkommer tillsammans med testamentet. Jacob får inte ens behålla familjens hus. Han ger sig av till fots och hoppar på ett tåg i rullning som visar sig vara den berömda cirkusen. Hela tåget är fullt av cirkusens anställda, alla djuren, tälten och allt annat som hör en cirkus till. Jacob träffar en man som hjälper honom att få sitt första jobb....
Den har lite "Titanic-känsla" över sig. Skillnaden här är att de är ombord på ett tåg istället för en båt. På tåget ser vagnarna mycket olika ut beroende på vem som åker i dem, precis som Titanics första, andra och tredjeklass passagerare delade upp sig på båten. Filmen har dock till skillnad mot Titanic ett lyckligt slut trots att den innehåller förbjuden kärlek.
Mer än så här kan jag inte berätta för då skulle jag verkligen förstöra för er, men lova mig att ni ser den för den är jättebra. En av de bästa jag sett på länge när det gäller amerikansk film. Den får därför en fyra av fem möjliga!
Herr Tålamod tar skit - igen!
-Mamma, Bosse kooommer....iiiihhh (illtjut)
och så springer hon fram till honom och stannar precis brevid hans nuna. Hon verkar bestämma sig i samma stund som hon står där om hon ska gå på den vänliga linjen eller helt enkelt drämma till honom rätt över nosen. Herr Tålamod står kvar till min förvåning och rätt som det är stryker hon han över ryggen.
- Åh va du är duktig Lova, nu blir Bosse glad!
Hon tittar på mig och sträcker på sig av berömmet hon får. Bosse hoppar upp på första steget på trappan till ovanvåningen och Lova vill följa efter.
- Nu ska Bosse upp och äta Lova, du kan vara kvar här nere!
Hon har redan börjat att gå upp för trapporna (grinden är sedan några veckor borttagen då hon har visat att hon går upp och ned utan problem) men jag hindrar henne på tredje steget. Katten måste få ro när han ska äta, det håller inte annars. Lova visar sitt missnöje men finner sig ganska snabbt i situationen och hittar en bok om Nejlika som har en röd potta precis som hon. Vi bläddrar i boken, jag försöker läsa. Det blir fler och fler meningar lästa för varje gång hon öppnar en bok, men oftast bläddrar hon förstås så fort att vi inte hinner läsa. Bilderna är ju roligare! Jag pekar på Lovas röda potta och säger
- Titta, din potta är också röd!
För några dagar sedan kom det första kisset i pottan. Hon satt en bra stund på pottan och när de få dropparna bildade en liten pöl där i botten blev hon både förvånad och lite stolt. Jag har förberett mig lite i tankarna för den stunden då första kisset kom på pottan. Jag skulle överrösa henne med beröm vilket jag gjorde. Det blev nog lite too much;)
Herr Tålamod kom tillbaka ner från sin smaskiga måltid bestående av enbart kattfoder. Någon burkmat blir det inte. Möjligtvis kokt fisk en gång i veckan. Lova var framme hos honom på sekunder, han hoppade upp i fönsterkarmen och såg ner på henne med ett sådant lugn som bara katter kan visa. Lova tog en vit plastpall från IKEA och kom upp i hans höjd. Han vred sig missnöjt i fönsterkarmen men hoppade inte ner.
Skyll dig själv, kattskrälle, tänkte jag.
Och då kom det, slaget jag väntat på.
- Fy Bosse, säger hon och ser arg ut! (Hon vet att det är fy att vara i fönsterkarmen)
- Men Lova, så får du inte göra. Du får inte slå på Bosse för det kan göra ont.
Bosse hoppar ner och tar genvägen via soffan till nästa fönsterkarm. Det är tur att här varken finns några dyra krukor eller fina blommor. Det hade inte fungerat i detta hemmet just nu. Innan Lova föddes var Bosse aldrig i fönsterkarmarna, nu blir det en tillflykt!
Lova visar att hon skäms. Hon vet ju innerst inne att hon inte får slåss, men det är lätt att glömma sig....när man är två år gammal. Som tur är så är Herr Tålamod faktiskt precis som hans man antyder, en väldigt tålamodig katt. Fröken Taskig kommer att lära sig en dag och då hoppas jag att de kan bli goda vänner.
Bilderna går med på att låta sig läggas in!
På bilderna syns Lovas och Hilmas eget utomhusmöblemang som de fått av sin morbror Markus. Här kan de sitta och äta glass och jordgubbar hela sommaren när de besöker sin mormor och morfar. Sedan ser ni en halvfärdig trappa under byggnation. Trappan från ytterdörren ska byggas ihop med soldäcket är det tänkt. Kryss-staketet runt däcket ska målas innan det är klart. På ett år har däcket tappat mycket av sin fina träfärg och ska oljas upp så att det får samma färg som trappan. Den mörk grå färgen på utbygget/huset är den färg som gavlar och garage ska målas om till med tiden. Det blir nog bra när allt är färdigt!
Det är här vi sitter och njuter när jag snackar om att grilla, gunga och bada i pool och sola. Tur för oss som bor på andra våningen utan ballkong att vi har denna möjligheten!
måndag 6 juni 2011
Värmen, nationaldagen, kinkig tvååring och mat med familjen
Efter maten lyssnade vi till Sveriges nationalsång. Den hördes ända upp i mina föräldrars trädgård från parken i byn där det i dag firades att det var svenska flaggans dag. Vi var inte där, vi har aldrig haft någon tradition i vår familj att fira nationaldagen. Våra värmepåverkade tvååringar badade ännu en omgång i baljan och sedan hjälptes vi alla åt att röja upp på altanen efter maten. Det lugna, lata livet med medelhavsvärme (utan ett hav eller en pool i närheten) har påverkat även mig. Jag är lite tröttare än vanligt men i gengäld har jag fått fin färg på armarna och i ansiktet. Jag är inte blek längre. Inte lika brun som efter en vecka på Mallis, men inte blek heller.
Här skulle nu ha legat några fina bilder på altan och soldäck, barn och vuxna, samt en och annan sommarblomma som mamma planterat i kruka på det fina soldäcket, men tyvärr ville inte Blogger som jag vill och inlägget förblir därför bildlöst!
Trist!
6 juni och nationaldag
söndag 5 juni 2011
Lova, pappa och mamma på sommarland - men ack, vilken besvikelse!
I dag blev det då äntligen dags för Tosselilla sommarland i Tomelilla. Vi åkte vid 11 tiden och stannade i Kristianstad för lunch innan vi styrde mot Tomelilla. Lova var inte helt nöjd med bilresan men somnade och sov en bra stund innan vi kom fram. Tosselilla var inte helt vad vi hade förväntat oss. Bilderna på hemsidan visar ett fartfyllt ställe och man får intrycket av att det finna massor med attraktioner för hela familjen men stället är sjukt överskattat. För barn i Lovas längd fanns två karuseller varav en var stängd (varför framgick inte) Överhuvudtaget kändes stället lamt och tråkigt, tyvärr. Som en stor öde plats och så dök det upp någon attraktion här och någon där. Vi gick igenom stället på två timmar och kände oss ganska nöjda då, men eftersom Lova var pigg stannade vi där längre. Vi tog en glass i ett fik och hoppade på studsmattorna tills svetten den lackade. Lova hoppade skiten ur sina föräldrar, kan man lugnt konstatera! På hemresan sa Per att det kanske är vi som är kräsna. Det kan vara så. Vi jämför automatiskt alla sommarland och nöjesparker med Liseberg eftersom Per är göteborgare och jag har bott i den stan i nästan fyra år. Jämfört med Liseberg är Tosselilla ett sorgligt kapitel. Jag ifrågarsätter inte varför det är så, jag förstår att det är skillnad på Sveriges andra stads stora nöjespark och lilla Tomelillas sommarland - det går inte ens att jämföra! Inget konstigt i sig!
Men nu har vi varit där och nu vet vi att vi inte behöva sukta efter det där som vi trodde var ett hippt och färgglatt sommarland där nere i söder.
För att nämna något positivt också så var deras minigrisar supersöta och Lova drog på smilbanden flera gånger när de skuttade omkring i sin hage. Även påfåglarna som sprang omkring var oerhört vackra och ståtliga djur. Lova var förälskad i djuren, kaninerna och getterna! Att kunna köpa mat till djuren för några kronor och mata dem direkt ur handen gillades skarpt av Lova. Personalen var dessutom jättetrevliga!
Vädret kunde inte ha varit bättre, sol och lagom med vind.
lördag 4 juni 2011
Jag var tvungen att pausa...
"Varför gråter inte Emma?"
Tårarna rinner nedför mina kinder, jag som bara kommit en bit in i boken. Den lilla 18 månaders flickan Saga....hon påminner för mycket om Lova. Det som står om henne, saker hon gjorde...påminner mig om Lova. Jag var tvungen att pausa! Som vanligt så har svenska samhället misslyckats kapitalt med att hantera detta fruktansvärda gentemot de drabbade. I alla fall om man får tro de drabbade och deras skrivna ord. Vad sägs till exempel om att Emmas föräldrar och syskon inte fick veta att deras barnbarn/syskonbarn var döda innan media fick nys om det? Tänk att som morfar behöva höra att ens barnbarn mördats...på radion! Det var precis vad som hände Emmas pappa Roland. Jag mår oerhört illa när jag hör det. Det var inte så att radio gick ut med namnen, men eftersom att Emmas pappa kom till brottsplatsen, det vill säga till Emmas hus, i samma veva som ambulans och polis så visste han hur illa däran alla tre var, Emma och hennes två små barn. Han såg hur hans barnbarn bars ut alldeles askgrå och livlösa i små täcken av ambulanspersonalen. Någonstans långt där inom sig visste han att de inte kunde ha klarat livhanken, men i den situation han befann sig så är hoppet förmodligen det sista som lämnar en person.
Brevid en bukett med vita liljor som placerats vid brottsplatsen ligger ett kort där det står:
Vi ska ge er upprättelse!
Polismyndigheten i Västmanland
och det gjorde dem. I dag sitter den tyska kvinnan som mördade två små oskyldiga barn inom lås och bom. Tack och lov!
fredag 3 juni 2011
Gassande sol, mjukglass och bad i poolen!
Helgen började på det mest överjävliga sätt ni kan tänka er. Jag varken kan, vill eller orkar skriva om det här. Det är en del av livet och det tröttar ut! I dag spenderade jag och Lova massor med tid med syster Johanna, Ebba och Agnes. Först satt vi på torget och tittade på våra söta barn när de åt glass och badade fötterna i brunnen/vattenspelet mitt på torget. Lova hade glass precis överallt, men så var det ju heller inte den lilla glassen hon fick av kusin Ebba;) Därefter åkte vi hem till Johanna och hennes granne Anna. Där såg vi på när sötnosarna badade i Annas son Leons pool, medan vi vuxna snackade strunt och solade våra bleka armar och ben! Lova fick bada i långarmad klänning på grund av soleksemet, men det gick bra i alla fall en stund tills den var totalt genomblöt. Då var det inte så kul längre och vi fick låna den minsta t-shirt Johanna kunde hitta. Väl hemma igen var det någon som var både kinkig och övertrött. Det blev några avsnitt Pingu på tv för att varva ner och sedan somnade den lilla glassomanen gott i sin säng. Med en napp i munnen och en i handen. Jag sneglar på en Wallander film som jag har sett alltför många gånger samtidigt som jag bloggar detta inlägg. Bilmekanikern har däckat på soffan!
torsdag 2 juni 2011
Soleksem och varm hud
- Hejdå Annelie (Lovas mentor på dagis)
Innan dess stod hon och upprepade helt exalterat (med hög ton) för ett annat stackars barn som såg helt vettskrämt ut att
- Jag åka cyyyykel, åååka cyyykel!
Tyvärr drabbades hon i dag av soleksem från att ha varit i skarpt solsken i går (trots hög solskyddsfaktor). Det växte sakta fram under morgonen och förmiddagen på dagis. Med en solhatt och långarmat har hon ändå kunnat njuta av det fina vädret tillsammans med de andra barnen. I kväll började eländet klia men hon beklagade sig inte. Hon bara rev och rev. Jag smorde med aloveragel som har lite kylande effekt. Hoppas det lägger sig lite under natten. Jag trodde hon skulle ha svårt för att somna men icke, hon somnade på studs i dag! I morgon får jag köpa hydrokortisonsalva om inte den andra gelen har någon effekt. Jag har aldrig själv haft något liknande men kan föreställa mig hur det kliar! Nu blir det solhatt och långarmat framöver!
Hon kan ju vara en av dem som har väldigt ljuskänslig hud. Varken jag eller Per har det, vi blir båda ganska lätt bruna, men som barn blev jag alltid bara röd minns jag! Jag kan blir röd i dag också men efter någon dag har det övergått i brunt och det flagar sällan.
Så är det med den saken!
Nu är det helg. Mina föräldrar åker ut till sommarstugan i Mellbystrand tidigt i morgon bitti för att fortsätta renovera på fasaden där alla brädor byts ut och hela stugan målas om. Per ska ha öppet på verkstan, arbetsmyra som han är! Han har bokningar och kommer ha fullt upp. Syster Josse och jag har funderingar på att gå med barnen upp till vår andra syster och låta de små leka på deras trädgård. Jag får se hur pigg jag är i morgon förmiddag! Hur jag än vrider och vänder på det så är en promenad ett måste i alla fall.
I kväll färgade jag håret och det blev för mörkt. Topparna är nästan svarta....ja, de är svarta!
Jag ville ha en mörkbrun guldig nyans men då får jag nog gå till frissan vilket jag ändå måste göra för nu ska jag klippa lugg igen. Jag hade håret under utväxt men vill ha tillbaka luggen, tror jag!
Vilket fruktansvärt inlägg detta är....helt ointressant....men jag postar det ändå.....