lördag 31 mars 2012
Snart är ordningen återställd
Messar med syster Josephine som befinner sig på Teneriffa! Saknar henne, men i morgon kommer hon hem - äntligen! Utan mina systrar i närheten blir jag halv, det fattas något hela tiden.
Världens bästa tjejer ska ha kalas!
I morgon fyller min lilla pärla och systerdotter Agnes år. Hon blir 7 och storasyster Ebba blev 9 den 20 mars. Det är alltså dags för kalas! I kväll har jag slagit in deras presenter och de blev väldigt tjejiga denna gången, rosa omslagspapper och rosa kort. Jaja, de blir nog glada ändå trots att de gillar en lite tuffare stil egentligen, de är ju inte tre år längre;) I paketen finns kläder.
Håll utkik efter bilder från kalaset i morgon kväll.
fredag 30 mars 2012
Om någon kunnig ville trilla ner från himlen vore jag tacksam!
Jag fixar med bloggen i natt men den vill inte som jag vill. Just nu är det ett jätteglapp mellan min presentation och etiketter, bara sådär! Har försökt återställa detta i en halvtimme, nu ger jag upp! Några bilder och ett par inlägg har jag i alla fall fått till, i vanlig ordning! Den som är observant ser också att jag skrivit om min presentation.
Godnatt
Godnatt
torsdag 29 mars 2012
Grönt tee har aldrig fallit mig i smaken!
Grönt tee är nyttigt, det innehåller antioxidanter som i sin tur sägs motverka fria radikaler som gör att vi håller oss yngre längre. Huden blir till exempel finare, vi åldras inte så fort. Tyvärr är jag inte något stort fan av grönt tee utan dricker hellre det svarta. När jag sökte på grönt tee var denna lilla textrutan bland det första som kom upp
För länge sedan användes grönt te som ett läkemedel, men numera dricks det mest för att det är en god dryck. Det är sannolikt att grönt te kan bidra till att förebygga många sjukdomar som är vanliga i västvärlden.
Allvarliga sjukdomar som cancer och problem med hjärta och kärl är mindre förekommande i Asien där det dricks mycket grönt te, men samtidigt är deras övriga matvanor ofta är bättre än här i väst. De äter till exempel också mycket fisk som innehåller omega-3, vilket också bidrar till att skydda mot dessa sjukdomar.
I grönt te finns en stor mängd polyfenoler som är antioxiderande ämnen. Dessa tros kunna skydda kroppens celler och DNA mot de fria radikaler som kan orsaka cellskador, celldöd, åldrande och åldersrelaterade sjukdomar.
Den typ av polyfenol som det finns mest av i grönt te är katechinerna. En av dessa katechiner heter EGCG och den verkar vara extra effektiv mot cancer. EGCG tycks kunna oskadliggöra och döda cancerceller genom att förhindra att nya blodkärl bildas, som cancercellerna behöver för att kunna växa.
Det är framför allt i laboratorium och djurtester som grönt te har givit positiva resultat mot cancer. Det finns även undersökningar med människor som visat på lovande resultat, men man bör veta att det också finns studier som inte har kunnat påvisa några positiva effekter.
I senaste numret av tidningen Mama fick jag ett prov på ett grönt tee med Mandarin orange från Lipton och blev positivt överaksad. Det var ett jättegott tee som jag kommer att köpa nästa gång jag är i affären. Om jag blir finare i hyn än mina jämnåriga om en sisådär 20 år återstår att se;)
För länge sedan användes grönt te som ett läkemedel, men numera dricks det mest för att det är en god dryck. Det är sannolikt att grönt te kan bidra till att förebygga många sjukdomar som är vanliga i västvärlden.
Allvarliga sjukdomar som cancer och problem med hjärta och kärl är mindre förekommande i Asien där det dricks mycket grönt te, men samtidigt är deras övriga matvanor ofta är bättre än här i väst. De äter till exempel också mycket fisk som innehåller omega-3, vilket också bidrar till att skydda mot dessa sjukdomar.
I grönt te finns en stor mängd polyfenoler som är antioxiderande ämnen. Dessa tros kunna skydda kroppens celler och DNA mot de fria radikaler som kan orsaka cellskador, celldöd, åldrande och åldersrelaterade sjukdomar.
Den typ av polyfenol som det finns mest av i grönt te är katechinerna. En av dessa katechiner heter EGCG och den verkar vara extra effektiv mot cancer. EGCG tycks kunna oskadliggöra och döda cancerceller genom att förhindra att nya blodkärl bildas, som cancercellerna behöver för att kunna växa.
Det är framför allt i laboratorium och djurtester som grönt te har givit positiva resultat mot cancer. Det finns även undersökningar med människor som visat på lovande resultat, men man bör veta att det också finns studier som inte har kunnat påvisa några positiva effekter.
I senaste numret av tidningen Mama fick jag ett prov på ett grönt tee med Mandarin orange från Lipton och blev positivt överaksad. Det var ett jättegott tee som jag kommer att köpa nästa gång jag är i affären. Om jag blir finare i hyn än mina jämnåriga om en sisådär 20 år återstår att se;)
onsdag 28 mars 2012
600 milliliter duschkräm rakt ner i avloppet
Att jag har en busig och företagsam dotter tror jag ni alla vet vid detta laget. Hon stökar till ett rum så att golvytan inte syns på mindre än två minuter. Hon hinner med att klottra ner båda benen med en upphittad bläckpenna, rulla av allt toapapper från en rulle samt kleta ner ansiktet med mammas "ögonsvart" (mascara) på ungefär samma tid. Just detta inträffade när jag satt i telefon! I dag fortsatte hon sina bravader. När hon satt i sin badbalja och jag stod med ryggen vänd mot henne då jag hängde tvätt, hann hon ösa ut 600 milliliter duschkräm i baljan. Med de jättestora hålen som finns i stora flaskor duschkräm så gick det på nolltid. Vattnet var vitt och baljan farligt hal på botten. Den lilla skrattade stort med hela ansiktet ända tills hon fick en tillrättavisning. Det bästa med henne är ändå att hon har vett att säga förlåt när hon har gjort fel. Det kommer bli något stort av henne, sa pappa! Det tror jag också, företagssamhet kan väl aldrig bli fel;)
I eftermiddag bakade vi en kladdig kladdkaka. Det i kombination med en mycket kladdig dotter gjorde att jag hade kladd högt och lågt i hela köket. Den mörka chokladsmeten fanns på Lovas fötter och långt upp i näsborrarna. Där borde det väl ändå inte vara;) Vi smakade en varsin bit, det är ju ändå lilla lördag i dag! Resten hamnade i kylskåpet och kanske bjuder vi bort det i morgon. En tur till lekplatsen hann vi också med och när vi kom hem började det mörkna. Lova har blivit väldigt intresserad av allt vad kalas heter. Hon frågar ofta när hon fyller år eller också säger hon
- Jag fyllde år i går mamma!
Jaha, brukar jag säga då. Hur mycket fyllde du då?
- Tre, fyra svarar Lova!
sedan visar hon upp tre fingarar. Tummetott, slickepott och långeman. Hon vet mycket väl vad fingrarna kallas. Det har mormor lärt henne! I kväll blev det extra mycket prat kring hennes kommande kalas. Ungen blev så uppspelt att hon inte somnade förrän klockan 21.30. Inte speciellt lyckat då hon ska till dagis tidigt i morgon bitti. Vi får nog justera det lite, vi har ju lyxen att kunna göra det! Visserligen ska jag vara på jobbet klockan 9.30 och kolla över mina framtida arbetstimmar men det får fixa sig på något sätt.
- Mamma får jag ballonger?
- Ja, du ska få ballonger den dagen du fyller år.
- Får jag paket också?
- Ja, det ska du få.
- Åh får jag? Blåsa ljusen då?
- Vill du blåsa ljus på tårtan?
- Jaaaaa!
- Jo, men det ska du få göra. Kommer du ihåg att Hilma blåste ljusen på sin tårta?
- Mmm, vad händer sedan då?
- Du menar efter det att du blåst ljusen? Då får man smaka på tårtan!
Så fortsatte konversationen. Hennes språk är så tydligt nu, massor med nya ord kommer, det är en sådan period. Jag spricker av stolthet, att vara förälder är den bästa rollen man någonsin får, inget kan jämföras med det!
På programmet Skavlan i kväll gästade den försvunna flickan Madeliene Mc Cann`s föräldrar talkshowen. Det är fem år sedan deras, då treåriga, flicka försvann från ett hotellrum när familjen var på semester. De letar fortfarande! Det tror jag att man gör som förälder, inget konstigt i det. Men hur i all världen orkar man stiga upp på morgonen, hur orkar man leva vidare? Jag blir lika imponerad varje gång. Och sorgsen. Och bedrövad. Jag hoppas innerligt, med hela mitt hjärta, att denna lilla tjej fortfarande är vid liv. Jag skriver det en gång till, att få vara förälder är den största gåvan en människa någonsin kan få, det går inte att jämföra med något annat.
I eftermiddag bakade vi en kladdig kladdkaka. Det i kombination med en mycket kladdig dotter gjorde att jag hade kladd högt och lågt i hela köket. Den mörka chokladsmeten fanns på Lovas fötter och långt upp i näsborrarna. Där borde det väl ändå inte vara;) Vi smakade en varsin bit, det är ju ändå lilla lördag i dag! Resten hamnade i kylskåpet och kanske bjuder vi bort det i morgon. En tur till lekplatsen hann vi också med och när vi kom hem började det mörkna. Lova har blivit väldigt intresserad av allt vad kalas heter. Hon frågar ofta när hon fyller år eller också säger hon
- Jag fyllde år i går mamma!
Jaha, brukar jag säga då. Hur mycket fyllde du då?
- Tre, fyra svarar Lova!
sedan visar hon upp tre fingarar. Tummetott, slickepott och långeman. Hon vet mycket väl vad fingrarna kallas. Det har mormor lärt henne! I kväll blev det extra mycket prat kring hennes kommande kalas. Ungen blev så uppspelt att hon inte somnade förrän klockan 21.30. Inte speciellt lyckat då hon ska till dagis tidigt i morgon bitti. Vi får nog justera det lite, vi har ju lyxen att kunna göra det! Visserligen ska jag vara på jobbet klockan 9.30 och kolla över mina framtida arbetstimmar men det får fixa sig på något sätt.
- Mamma får jag ballonger?
- Ja, du ska få ballonger den dagen du fyller år.
- Får jag paket också?
- Ja, det ska du få.
- Åh får jag? Blåsa ljusen då?
- Vill du blåsa ljus på tårtan?
- Jaaaaa!
- Jo, men det ska du få göra. Kommer du ihåg att Hilma blåste ljusen på sin tårta?
- Mmm, vad händer sedan då?
- Du menar efter det att du blåst ljusen? Då får man smaka på tårtan!
Så fortsatte konversationen. Hennes språk är så tydligt nu, massor med nya ord kommer, det är en sådan period. Jag spricker av stolthet, att vara förälder är den bästa rollen man någonsin får, inget kan jämföras med det!
På programmet Skavlan i kväll gästade den försvunna flickan Madeliene Mc Cann`s föräldrar talkshowen. Det är fem år sedan deras, då treåriga, flicka försvann från ett hotellrum när familjen var på semester. De letar fortfarande! Det tror jag att man gör som förälder, inget konstigt i det. Men hur i all världen orkar man stiga upp på morgonen, hur orkar man leva vidare? Jag blir lika imponerad varje gång. Och sorgsen. Och bedrövad. Jag hoppas innerligt, med hela mitt hjärta, att denna lilla tjej fortfarande är vid liv. Jag skriver det en gång till, att få vara förälder är den största gåvan en människa någonsin kan få, det går inte att jämföra med något annat.
tisdag 27 mars 2012
Jag är med på ett hörn
I går kväll var det dags för ett föräldrarsamråd på Lovas dagis. Vi är tre föräldrar som frivilligt anmält oss till att läsa nya läroplaner, fundera över förbättringar för förskolan, föra vidare frågor från de andra föräldrarna upp till diskussion på mötena med mera. Vi är de andra föräldrarnas representanter, kan man säga! Snart är det dags för föräldrar - och barnträff på förskolan med fikakorg och samvaro mellan familjerna. Då är det meningen att vi i samrådet ska trycka lite mer på det här med vår roll och vad vi ska syfta till. Lagom till den träffen ska "nya" gården vara klar. Barnen ska då ha fått en asfalterad cykelväg runt huset med en depå där de ska kunna stanna och "tanka" sina cyklar. Som bensinslangar ska användas gamla dammsugarslangar, påhittigt va? Stora tunnor ska vara bensinbehållare och så ska det fixas och trixas med parkeringsplatser för cyklarna utmed cykelvägen. Dessutom har barnen fått en ny gunga, en så kallad "kompisgunga" där upp till sex barn kan sitta samtidigt. Gissa om den är populär! Det stora grönsakslandet ska fräschas upp nu inför våren och så håller de just nu på att bygga en liten damm (i miniatyrstorlek) som mynnar ut i en å som blir brant. Där ska barkbåtar och annat smått och gott få flyta för att sedan tippa i vattenfallet. Barn och vatten har alltid varit en lyckad kombination, så även här! Bakom dagis ska göras ett större vagnförråd och på sikt ska fler skuggiga oaser skapas runt om på gården med hjälp av träd, samt ett fikabord för personalen på baksidan.
Det är intressant och roligt att få vara med och påverka vad som händer på Lovas dagis!
Det är intressant och roligt att få vara med och påverka vad som händer på Lovas dagis!
söndag 25 mars 2012
Söndag och ett filmtips till er
I dag har vi varit hos mina föräldrar nästan hela dagen. Solen strålade från en klarblå himmel, det var riktigt varmt så vi höll till på altan och uterum. Mamma bjöd på kallrökt lax, potatis, grönsaker och kall örtsås. Både Lova och jag åt med god aptit. Sedan kom min mormor och då blev det fika med hennes hembakade hastkaka. Den var jättegod!
Filmen "Hungergames" som jag var och såg i går var jättebra! Den var nytänkande, spännande, innehöll lite romantik, äventyr och siencefiction. Det var första delen i en trilogi med Jennifer Lawrence (Winter´s Bone) i en av huvudrollerna. Filmen har beskrivits som den nya "Twilight" och visst, det ligger lite i det resonemanget. Båda baseras på en populär serie ungdomsböcker och de delar blandningen av romantik, dunkla stämningar och spänning.
I Hungergames har USA delats in i 12 olika distrikt och människorna lever i svält och fattigdom inhängnade av stängsel. Varje år väljs två representanter ut från varje distrikt för att delta i de så kallade hungerspelen. Det brutala dödsspelet fungerar både som underhållning och påminnelse om världsordningen. De 24 deltagarna ska helt enkelt döda varandra tills bara en segrare återstår.
Mer än så här tänker jag inte avslöja...
Den är verkligen sevärd!
Filmen "Hungergames" som jag var och såg i går var jättebra! Den var nytänkande, spännande, innehöll lite romantik, äventyr och siencefiction. Det var första delen i en trilogi med Jennifer Lawrence (Winter´s Bone) i en av huvudrollerna. Filmen har beskrivits som den nya "Twilight" och visst, det ligger lite i det resonemanget. Båda baseras på en populär serie ungdomsböcker och de delar blandningen av romantik, dunkla stämningar och spänning.
I Hungergames har USA delats in i 12 olika distrikt och människorna lever i svält och fattigdom inhängnade av stängsel. Varje år väljs två representanter ut från varje distrikt för att delta i de så kallade hungerspelen. Det brutala dödsspelet fungerar både som underhållning och påminnelse om världsordningen. De 24 deltagarna ska helt enkelt döda varandra tills bara en segrare återstår.
Mer än så här tänker jag inte avslöja...
Den är verkligen sevärd!
lördag 24 mars 2012
Ett snabbinlägg från Iphonen!
I går var det 29 grader i solen här i norra Skåne, runt 20 i luften kanske. I dag var det riktigt hett mitt på dagen men nu framåt eftermiddagen lite halvkyliga vårvindar. Frukost blev det till Bolibompa och till lunch gick vi på nödprovianten, nämligen en påse pannkakor ur frysen. Vi ville ju komma ut fortast möjligt efter middag när alla måsten var gjorda. Ett av dem var att bada Lova. Smutsigare unge får man leta efter, men det är bra för då vet jag att hon är frisk och att hon hade kul i går när vi vistades ute hela dagen. Nu är hon ren och luktar gott, håret är mjukt och lite flygigt. Jag smorde hennes kropp med lotion från Dermanord (inga konstigheter i den flaskan bara naturliga ingredienser) och så borstade vi tänderna med rosa tandkräm. Lova är smått lyrisk över sin rosa tandkräm som smakar gott. Allt blir så mycket roligare nu. Hon fick på sig en klänning från Pomp de Lux med matchande kalasbyxor och en tjock kofta. Koftan gick inte att ha på mitt på dagen. Sedan tog vi vagnen och promenerade till mina föräldrar och där är Lova nu kvar!
Själv ska jag byta kläder och göra något åt håret. Sedan är det snart dags att åka mot Kristianstad och se på bio och käka mat! Inte mindre än sex personer är vi!
fredag 23 mars 2012
Vad var det - tjugo grader?
Lova inviger sommarjackan men inte förrän framåt kvällningen! En tunn mössa mitt på dagen var inte att tänka på. Hallå, våren...skulle inte du ha kommit mellan vinter och sommar....eller du tog semester i år?
I dag har det varit strålande sol. På löpet stod det "Italienvärme" och "Rekordvärme i helgen" och det har märkts. På lekplatsen sprang barnen helt utan jackor, på byn och på marknaden vi var på i dag gick vuxna i kortarmat. Vi har ätit ute, promenerat och njutit. När vi kom in hade vi syrrans Agnes med oss, men efter en kort stund sa hon
- Kan vi inte gå ut igen?
Sagt och gjort, det är väl ingen som vill sitta inne 15.30 när solen strålar utanför.
Shoppat blev det också! En tröja åt mig på Klädkammaren och en randig flerfärgad frottébadrock åt Lova från TittiBus. Lite marknadsgodis fick vi också med oss hem, samt det vanliga köret, mjölk, frukt och bröd från ICA Komenten.
I morgon kväll har jag ordnat barnvakt åt lilla hönan för då åker jag på bio i Kristianstad med Jannika, hennes sambo och några till. Vi är ett helt gäng som ska se "Hungerspelet" eller om ni hellre vill kalla filmen "The hunger games", vilket ju är originaltiteln. Innan dess är tanken att vi ska käka något. En helkväll med andra ord, väldigt trevligt!
torsdag 22 mars 2012
Det går inte att värja sig
Livet går vidare, det måste det! Tyvärr inte som jag vill att det ska gå vidare, men som det ändå gör i den orättvisa värld som kallas livet. I det brutala lotteri som vi alla befinner oss i och där vi likt marionettdockor slussas runt som i ett spel. Vem vet vad som väntar bakom nästa krök? Det går aldrig att förbereda sig på det värsta eller värja sig, det bara kommer.
Tulpaner piggar upp!
onsdag 21 mars 2012
Du var en glädjekälla i mitt liv
I morse när jag vaknade efter drömmar så fasansfulla var jag tvungen att konstatera att verkligheten är lika hemsk. Att vakna från det hemska var ingen tröst då jag vaknade till något som var så mycket värre. Det är fem dagar sedan min älskade vän Sandra lämnade livet här på jorden. Hon lämnade inte bara mig utan så många andra också och det är till dem mina tankar går. Danne, deras två små barn, hennes föräldrar och hans föräldrar, hennes vänner och hans vänner, gemensamma vänner, släktingar och arbetskamrater till Sandra. Tänk så många människor som blivit berövade en kär person i sitt liv. Det är förödande! Jag går omkring som en robot och gör mina måsten, men jag uppfattar inte ofta vad folk runt omkring mig säger. Mina tankar är inte i nuet. Mina tankar är flera år tillbaka,tillsammans med Sandra. Jag återupplever det mesta vi gjorde. Jag ser henne på Liseberg när hon skrikandes åker Kanonen eller när hon kommer gående mot mig med en packe vita tulpaner med videung och organzaband som hon omsorgsfullt satt ihop på jobbet. Sandra var florist. Stans bästa,om du frågar mig! Det hände ofta att hon gav mig vita tulpaner, hon visste hur glad jag blev. Jag ser henne på Femmanhuset i Göteborg när hon med ett smile på läpparna säger att hon tog den stora plånboken med sig och att i dag ska det bli shopping för hela slanten. Jag ser när hon bär en nyfödd Elvira på armen och när hon bäddar ner henne i sin säng. Det var innan jag själv blev mamma till Lova, men redan då väcktes en längtan inom mig efter ett eget barn. Sandra bekräftade glatt att jag skulle få ärva kläder från Elvira om jag fick en flicka. Det var så det blev. Sandra var överlycklig, ett år senare kom Lova. Sandra kom med en påse kläder och en bukett så vacker att jag baxnade. I den satt det sötaste kortet man kan tänka sig. Dessutom hade hon handlat en present åt Lova och bakat kanelbullar till fikat. Hon visste hur man skämde bort en nybliven, nysnittad mamma som kämpade med amningen. Med Elvira sittande på en filt i mitt vardagsrum och Lova i Sandras famn konstaterade vi att dessa båda tjejerna skulle få träffas och leka ofta. Sedan flyttade jag, från Göteborg till Skåne, och vår vänskap blev på distans. Tråkigt nog! Vi skickade varandra femtioelva mess i veckan, mest bilder på barnen. Jag bloggade till Sandras förtjusning. Tyvärr lyckades jag inte övertala henne att göra detsamma. Jag kan inte skriva, sa hon, och slog i från sig idén med handen. Vi ringdes vid mycket i början men det avtog lite när Sandra födde sin andra flicka, Inez, som har haft kolik de tre första månaderna. Det var en kämpig tid både för Sandra och resten av den lilla familjen. Sandra försvann in i vardagslunket litegrann, med all rätt!
Innan Inez föddes var Sandra och familjen här och hälsade på. Det var sista gången jag såg henne
Hon var gravid och lycklig! Elvira var söt och bedårande. De hade med sig en vacker klänning åt Lova och jag bjöd på lunch och eftermiddagsfika. Vi lovade varandra bot och bättring när det gäller och ses. Det blev lite si och så med det. Telefonen fick fortsätta gå varm, jobb och barn kom emellan. Det som vi kallar vardagslunk! En sak har jag lovat mig själv, vardagslunket får aldrig mera komma emellan. Därför har jag redan nu bokat in bio med Jannika på lördag och i går var min fina vän Anna här och snackade bort kvällen. Det borde inte få finnas några hinder alls för oss att träffas, vi bor i samma by.
Sandra, du var en stor källa till glädje i mitt liv, nu finns du inte mer. Inte fysiskt men du lever kvar i mitt hjärta tillsammans med minnena från då.....då när det var bra!
Innan Inez föddes var Sandra och familjen här och hälsade på. Det var sista gången jag såg henne
Hon var gravid och lycklig! Elvira var söt och bedårande. De hade med sig en vacker klänning åt Lova och jag bjöd på lunch och eftermiddagsfika. Vi lovade varandra bot och bättring när det gäller och ses. Det blev lite si och så med det. Telefonen fick fortsätta gå varm, jobb och barn kom emellan. Det som vi kallar vardagslunk! En sak har jag lovat mig själv, vardagslunket får aldrig mera komma emellan. Därför har jag redan nu bokat in bio med Jannika på lördag och i går var min fina vän Anna här och snackade bort kvällen. Det borde inte få finnas några hinder alls för oss att träffas, vi bor i samma by.
Sandra, du var en stor källa till glädje i mitt liv, nu finns du inte mer. Inte fysiskt men du lever kvar i mitt hjärta tillsammans med minnena från då.....då när det var bra!
lördag 17 mars 2012
En del av mitt hjärta dog i dag!
Till minne av Sandra 1979-2012
I förmiddags fick jag ett telefonsamtal som jag sent ska glömma. Det plockade upp mig ur vardagen och slungade mig rätt in i väggen. Chockad försökte jag få pusselbitarna på plats för att se den helheten som vännen på andra sidan luren prackade på mig. Jag tänkte, hon ljuger...men det finns vissa saker man aldrig ljuger om. Som en annan persons olycka. Marken försvann under mig och sedan dess har allt varit ett töcken. Telefonen har ringt, folk har undrat, jag har glömt bort att äta och tårarna rinner konstant. Förutom vissa absoluta måsten så har jag bara suttit i soffan med en filt om mig. Det har varit den värsta dagen i mitt liv!
Sandra, min älskade vän, varför? Hur kunde detta hända? Du var ju mitt uppe i livet. Du messade mig i ena stunden och i andra stunden är du borta. Du skulle ju komma hit ner och träffa mig och Lova, det hade vi bestämt. Du och Maria var på väg, men barnens sjukdomar kom emellan. Vi skulle ha setts, pratat minnen, fikat och skrattat...som förr....som innan barnen. Nu får jag aldrig mer höra din klingande röst eller ditt upplyftande skratt, det som var typiskt för dig! Det som varit ett stående inslag i mitt liv i nästan sex år. Du var en av de första vännerna jag fick som nyinflyttad till Göteborg. Du visade mig staden, de trevligaste fiken och de bästa butikerna. Du skrattade när jag gick vilse eller körde som en "bonde i stan". Du var aldrig längre bort än ett samtal och det var tack vare dig som jag träffade en annan fin vän, Maria.
Klockan 07.00 i morse var Sandra på väg i bil från sin bostad till svärföräldrarna där hennes sambo och två flickor väntade. De skulle ha spenderat lördagen och söndagen med svärföräldrarna, men Sandra kom aldrig dit. I stället kom hennes bil av än så länge okänd anledning över i motsatt körbana och i hög hastighet nuddade hon en annan bil. Det räckte! Det räckte för att föra den andra bilen av vägbanan och Sandras bil voltade flera gånger innan den slutligen hamnade på taket många meter från vägbanan. Med stora inre blödningar, flera brutna ben och krosskador fördes Sandra i ambulans tillbaka till sjukhuset i Göteborg där familjen bor. Hennes liv gick inte att rädda. Efter sig lämnade hon sin sambo Daniel och deras barn Elvira som är 4 år och Inez som är 4 månader.
En del av mitt hjärta dog i förmiddags!
Sandra, jag kommer aldrig att glömma dig. Jag ska stötta Danne i hans uppfostran av era barn. När jag kommer till Göteborg ska jag ska ge Elvira och Inez det som jag vet att du ville ge dem, i den mån jag kan. Jag ska se efter dem, minnas dem på deras födelsedagar...och när de blir stora nog ska jag berätta för dem om deras mamma, deras fantastiska mamma! Varenda gång jag ser kärlek och vänskap ska jag tänka på dig, som en hyllning till dig. Tack för alla fina minnen och tack för den tiden jag fick vara din vän.
Vila i frid
fredag 16 mars 2012
En och annan bild från veckan som blivit helg
Smarta kex från Brago med mindre socker än vanligt, goda är de också! Att de är stöpta som bokstäver gör ju bara det hela ännu mer kul.
Lova bytte höst/vinterjackan mot en vårjacka häromdagen när det var 16 grader varmt.
Till Lova i födelsedagspresent har jag köpt en badsuit från Molo som har solskyddsfaktor 50. Kanon på stranden i sommar och så blir det mindre hud att smörja och skydda. Finns på Lucky Little me!
Vårväder innebär att cykeln tas ut!
torsdag 15 mars 2012
Napp mot huvudvärk?
I går var jag ett litet åskmoln och det märkte Lova! Hon skötte sig bra förutom en gång när jag höjde rösten mot henne. Hon blev ledsen och satte sig under trappan i hallen och surade! När hon kom tillbaka berättade jag för henne att mamma har ont i huvudet och är trött i dag. Jag sa förlåt för att jag hade gapat på henne och hon accepterade genom att ge mig en kram. Hon granskade mig och sa
- Vänta Mamma!
och så gick hon mot hallen och trappan igen där hennes napp låg. Hon tog den och kom till mig igen
- Mamma, du kan låna min bappe!
Det finns så mycket kärlek i det lilla hjärtat. Jag fick hennes napp och stoppade den i munnen.
- Nej, jag vet inte Lova...mamma tyckte inte den var så god!
Lova skrattar till
-Mamma, har du mer ont i huvudet?
- Vänta Mamma!
och så gick hon mot hallen och trappan igen där hennes napp låg. Hon tog den och kom till mig igen
- Mamma, du kan låna min bappe!
Det finns så mycket kärlek i det lilla hjärtat. Jag fick hennes napp och stoppade den i munnen.
- Nej, jag vet inte Lova...mamma tyckte inte den var så god!
Lova skrattar till
-Mamma, har du mer ont i huvudet?
Första klappen klirrad
Visst är det fint?
Jag fick häromdagen hem kläder till Lova från Villervalla. De är tänkta till hösten så jag tog en större storlek. Hon ska få kläderna i födelsedagspresent när hon fyller år om lite mer än tre veckor! Jag är alltid ute i god tid;)
Priser och storlekar hittar du på www.villervalla.se
Jajemensan, bilderna på plats!
Jag leker på dagarna och sover på nätterna....eller?
Ni som tittar in om några timmar blir de första som ser att nya bilder dykt upp i headern! Bilder från mitt liv som student, nyutexaminerad, moster och nyförlöst förstagångsmamma. Ja, varför inte? Lite småjusteringar med tiden och snart är det klart! Eftersom en viss liten dam inte vill sova om nätterna längre sitter vi uppe. Klockan är just nu 02.21 och vad passar då bättre än att snickra i bloggen
Godmorgon på er!
onsdag 14 mars 2012
Som en öppen dagbok!
Jag skulle kunna börja detta inlägg på flera olika sätt. Det ena är med en liten touch av pessimism men med glimten i ögat. En slags humor, som kanske inte köps av alla, men som vissa skrattar gott åt. Exempelvis,
Usch, vad jag hatar finnen jag har i pannan, det är tredje dagen nu och jag får inte bort eländet. Jag har provat med tandkräm som ska torka ut, jag har provat klämma den, jag har provat sandpapper, aceton, arsenik...och nu återstår bara kniven!
Ja, ni förstår...
Det andra alternativet är det som jag nog ganska ofta börjar med
- I dag har vi...
Det tråkiga dagbokstemat, precis som om jag skriver en öppen dagbok....vilket jag i princip gör... fast jag inte vill....men ändå gör eftersom jag uppdaterar mina vänner från Göteborg på mitt liv här nere (som jag dyrt och heligt lovade dem när jag flyttade ner hit) Jag lovade också att publicera massor med bilder på Lova så att de kunde följa hennes uppväxt och hennes utveckling. Detta uppfylls med råge;)
Jag kör ett säkert kort!
Så, i dag har jag och Lova suttit på en gräsplätt i solen och ätit en varsin Risifrutti. Därefter åt vi kvällsmat med Josse och Hilma på mina föräldrars altan. Det blev grillade marinerade kotletter, potatissallad, vitlöksbröd och lite grönt. Innan det blev för kyligt hann Lova och Hilma gunga en stund och sedan var det dags att gå in. När vi kom hem nattade jag Lova och sedan knöt jag ihop sopor, satte igång en maskin disk och placerade kvällens rester i mitt kylskåp. Röjde och plockade ur Lovas dagisväska, hängde tvätt och sjönk ner i soffan med min laptop, min Iphone, dagens post och en kopp tee. Jannika messar, jag skrattar och messar tillbaka! Vi har exakt samma humor. Maria skickar en bild, jag skrattar och messar tillbaka. Hennes söner är ursöta och gör roliga miner på bild. Johanna ringer, vi snackar bort en halvtimma. Teven har jag inte ens på! Det finns inget behov, jag vill ha tystnad. Total tystnad, förutom det knappande ljudet jag hör när tangenterna slåss ned på min dator. Det är en helt vanlig vardag i mitt liv.
Genom att köra på ett säkert kort har jag minimerat risken att ni
1. Bojkottar min blogg, ungefär på samma sätt som publiken gör när de sitter som ispinnar när en ny komiker ska uppträda live för första gången!
2. Förfasas över min dåliga humor och mina svordomar
3. Undrar, va fan hände med henne?
Usch, vad jag hatar finnen jag har i pannan, det är tredje dagen nu och jag får inte bort eländet. Jag har provat med tandkräm som ska torka ut, jag har provat klämma den, jag har provat sandpapper, aceton, arsenik...och nu återstår bara kniven!
Ja, ni förstår...
Det andra alternativet är det som jag nog ganska ofta börjar med
- I dag har vi...
Det tråkiga dagbokstemat, precis som om jag skriver en öppen dagbok....vilket jag i princip gör... fast jag inte vill....men ändå gör eftersom jag uppdaterar mina vänner från Göteborg på mitt liv här nere (som jag dyrt och heligt lovade dem när jag flyttade ner hit) Jag lovade också att publicera massor med bilder på Lova så att de kunde följa hennes uppväxt och hennes utveckling. Detta uppfylls med råge;)
Jag kör ett säkert kort!
Så, i dag har jag och Lova suttit på en gräsplätt i solen och ätit en varsin Risifrutti. Därefter åt vi kvällsmat med Josse och Hilma på mina föräldrars altan. Det blev grillade marinerade kotletter, potatissallad, vitlöksbröd och lite grönt. Innan det blev för kyligt hann Lova och Hilma gunga en stund och sedan var det dags att gå in. När vi kom hem nattade jag Lova och sedan knöt jag ihop sopor, satte igång en maskin disk och placerade kvällens rester i mitt kylskåp. Röjde och plockade ur Lovas dagisväska, hängde tvätt och sjönk ner i soffan med min laptop, min Iphone, dagens post och en kopp tee. Jannika messar, jag skrattar och messar tillbaka! Vi har exakt samma humor. Maria skickar en bild, jag skrattar och messar tillbaka. Hennes söner är ursöta och gör roliga miner på bild. Johanna ringer, vi snackar bort en halvtimma. Teven har jag inte ens på! Det finns inget behov, jag vill ha tystnad. Total tystnad, förutom det knappande ljudet jag hör när tangenterna slåss ned på min dator. Det är en helt vanlig vardag i mitt liv.
Genom att köra på ett säkert kort har jag minimerat risken att ni
1. Bojkottar min blogg, ungefär på samma sätt som publiken gör när de sitter som ispinnar när en ny komiker ska uppträda live för första gången!
2. Förfasas över min dåliga humor och mina svordomar
3. Undrar, va fan hände med henne?
måndag 12 mars 2012
Den lilla skeptikern
När en del okända människor möter mig undrar de nog om jag är hög på något eller bara allmänt dum i huvudet! Detta enbart om jag träffar på någon som är väldigt olik mig själv. De andra förstår! Jag har nämligen väldigt lätt för att le och säga hej, även om jag inte känner personen i fråga! Pensionärer älskar mig. Barn också. Men andra brukar sura ihop och dra sig undan, om de inte är som jag! Då hejar de glatt givetvis och kanske till och med känner som jag, så trevligt med någon som hälsar! Jag är ganska social men har inget behov av att ha många vänner i min kontaktlista, hellre få nära vänner. Jag vill dock gärna träffa de vännerna, annars klättrar jag på väggarna! Min lilla dotter däremot, hon är inte så framåt när hon träffar nya människor, snarare tvärtom! Hon tittar ned och håller blicken där ett tag, tittar upp när hon tror att personen som hälsat på henne och lagt an på hennes uppmärksamhet tittar bort eller bestämmer sig för att gå. Då kommer frågan;
- Du var mig en söt liten flicka, vad heter du?
Lova blickar nedåt igen. Länge denna gången. Sedan tittar hon upp lite blygt igen som om hon väntar på nästa försök att få henne att tina upp. Det tar tid!
- Lova, svarar jag! Hon heter Lova
- Vilken fin klänning du har Lova, säger den okända
men Lova har bestämt sig. Hon tänker inte svara. Hon kan även vara lite trevande när hon träffar mina vänner. Min lilla skeptiker! När hon väl tinat upp så får de stackars tjejerna dock inte vara ifred för en minut. Det vet både Anna och Jannika:)
Nästa helg kommer Janina med sin son William som också är tre år. Sist de var här hade Lova preparerat vår frys med glass hög och lågt som hon skulle bjuda William på.
-William är min kompis, sa hon långt innan han kom!
När han väl kom frös Lova till is, precis som glassen. Det tog ett tag innan Lova var med på noterna men sedan lekte de två barnen hela kvällen. På lördag ska vi se om vi kan få syster Josse och hennes Hilma att vara med på lekplatsen och sedan äter vi något smarrigt här och låter barnen lekdejta. Barnen får sitt och vi vårt. Kan det bli bättre? Nope!
- Du var mig en söt liten flicka, vad heter du?
Lova blickar nedåt igen. Länge denna gången. Sedan tittar hon upp lite blygt igen som om hon väntar på nästa försök att få henne att tina upp. Det tar tid!
- Lova, svarar jag! Hon heter Lova
- Vilken fin klänning du har Lova, säger den okända
men Lova har bestämt sig. Hon tänker inte svara. Hon kan även vara lite trevande när hon träffar mina vänner. Min lilla skeptiker! När hon väl tinat upp så får de stackars tjejerna dock inte vara ifred för en minut. Det vet både Anna och Jannika:)
Nästa helg kommer Janina med sin son William som också är tre år. Sist de var här hade Lova preparerat vår frys med glass hög och lågt som hon skulle bjuda William på.
-William är min kompis, sa hon långt innan han kom!
När han väl kom frös Lova till is, precis som glassen. Det tog ett tag innan Lova var med på noterna men sedan lekte de två barnen hela kvällen. På lördag ska vi se om vi kan få syster Josse och hennes Hilma att vara med på lekplatsen och sedan äter vi något smarrigt här och låter barnen lekdejta. Barnen får sitt och vi vårt. Kan det bli bättre? Nope!
söndag 11 mars 2012
Jag ville dö litegrann!
Fantastisk röst och fantastiskt vacker, Molly!!!
Ja det var den första spontana känslan som kom över mig när jag nyfiken på Molly efter hennes framgångar i Mello, sökte upp henne på Google. Jag ville höra låten från Mello men råkade komma över hennes svenska version av Halleluja. Ja, vad ska jag säga? Halleluja!!! Det är det enda jag kommer på just nu. Tjejen har en grymt fin röst!!
Lova träffar sin pappa!
Lova och Per fixade en pizza i går kväll!
I går var det Lovas och Pers dag, i alla fall en del av den. Vi åkte och badade och gjorde pizza hos Per på kvällen! Pizzan blev lika god som den ser ut. Att hjälpa pappa i köket är ett av Lovas största intresse så därför står hon med kryddburken i högsta hugg och väntar på att få hjälpa till.
Per och Lova i simhallen!
Något äventyrsbad blev det inte i går utan bara en kort körsträcka till Lönsboda simhall där de har en roligare bassäng än i Osby och även leksaker för de minsta. Lova trivdes som fisken i vattnet.
Det är en solig fin marsdag, Lova är på sin mormor och morfars trädgärd! Själv gör jag tvärtemot vad jag borde, nämligen att hålla mig inomhus. Jag var knappt hemma alls i går och hann inte röja undan. Det gör jag nu! Tvättmaskinen är igång, golven dammsugna, dammtorkat på hela nedanvåningen och tvätten insorterad i klädkammaren. Mer ska det bli, jag har hela ovanvåningen kvar och där ska både städas och bytas lakan. Jag får passa på när jag inte har någon "hjälpreda" hemma för när hon hjälper lutar det lite mer åt att hon stjälper;) När man vänder ryggen åt kan det hända att dockan badar i skurvattnet eller så stängs dammsugaren av och på, flera gånger. Så många gånger att man tillslut tappar intresset för att städa!
Så är det! Livet som småbarnsförälder!
lördag 10 mars 2012
Mello är över!
Sångfågeln!!! GRATTIS LOREEN
Då är Mello över för detta året. Loreen stod som vinnare och det var inte mig emot! Jag gillar både henne och låten, det lilla jag sett av henne. Låten är underbar! Att Danny kom i topp var väntat. Förutom dessa två bra låtar så gillade jag även Mollys låt. Jag tänkte väl mest att bara någon av dessa tre blir vinnare så är jag nöjd. Jag är alltså, uppenbarligen, inte speciellt olik Sveriges befolkning på det stora hela. Nu lyssnar jag på eftersnacket och där tippas det att Loreen inte helt osannolikt skulle kunna bli vinnare av hela Eurovision Song Contest!
Jag gillade årets final, det var många starka bidrag! Roligt!!!
fredag 9 mars 2012
Tvillingsystrar i Ullared
I dag var mina systrar i Ullared och då passade jag på att beställa Vanish pulver och våtservetter! Tydligen har de ändrat om i butiken igen, radio/tv och annan elektronik är på entréplan. Jag blir sugen på att åka men inte så sugen att jag grät floder i dag. Jag tror att jag åker i slutet på månaden istället alternativt början av april. Jag är ute efter kritor, vattenfärg och något pussel åt Lova som fyller 3 den 10 april. Det kan man fynda till bra priser på Gekås. I morgon åker jag och Lova med hennes pappa och badar på något äventyrsland eller bara till en simhall i närheten. Vi har inte riktigt bestämt vad eller var. Växjö har ett äventyrsbad som tydligen ska vara bra, Auqa Mera. Där tror jag en viss Lova hade fått sina fiskar varma;)
Alla tips på bra bad inom en timmes bilfärd är välkomna!
Alla tips på bra bad inom en timmes bilfärd är välkomna!
Fredagsfin
Svar på en fråga - med bild!
En ny design på bloggen?
Ja, tack! Men vad? Det får jag klura på under morgondagen när jag inte har något annat för mig!
Det är fredagseftermiddag och jag kan konstatera att vi är bortbjudna på två ställen i kväll men egentligen vill jag bara slappa på soffan. Spänningshuvudvärk från helvetet har slagit till och så blir jag trött av att vakna klockan fyra varje natt för att min rygg bestämt sig för att strejka. Nästa vecka är det jag som ringer en kiroprakter. I morse fick jag, som grädde på moset, ett sanningens ord av min brutalt ärliga dotter
- Mamma du är jättetjock!
Jo, jag tackar!
En sak är i alla fall positivt med barnen, man kan alltid lita på dem;)
Det är fredagseftermiddag och jag kan konstatera att vi är bortbjudna på två ställen i kväll men egentligen vill jag bara slappa på soffan. Spänningshuvudvärk från helvetet har slagit till och så blir jag trött av att vakna klockan fyra varje natt för att min rygg bestämt sig för att strejka. Nästa vecka är det jag som ringer en kiroprakter. I morse fick jag, som grädde på moset, ett sanningens ord av min brutalt ärliga dotter
- Mamma du är jättetjock!
Jo, jag tackar!
En sak är i alla fall positivt med barnen, man kan alltid lita på dem;)
torsdag 8 mars 2012
Pannkakor att variera i all evighet
När snön faller ute...
planerar jag för våren....
Jag fick ett mail av Therese (www.thepas.se) som stickat åt Lova förr, en fin röd kofta med pärlemorknappar, samt ett par fina benvärmare. Tyvärr är den koftan nu för liten och till våren hade det varit roligt att ha en ny. Jag ville ha en gräddvit i lång modell men när jag såg denna söta rosa koftan föll jag direkt. Lova har ett par sandaler i samma rosa färg så det hade blivit kanon!
I dag hänger vi hemma vid teven och Bolibompa står på, en maskin tvätt är igång, diskmaskinen likaså. Vi hade kycklinggryta med ris till middag och efter den måltiden hade vi ris högt och lågt i hela köket. En viss person gillar att kladda, tappa med flit och irritera sin mamma. Den lilla av oss sitter vid köksbordet och leker med lera, hon bygger en gubbe med ett öga och två ben. Jag bloggar, mailar och sitter i telefon. Ja, det har med jobb att göra! Snart ska jag gå utanför dörren och se om vi fått någon post i dag. Snön ligger på marken igen och helt ärligt blev jag låg när jag såg det. Jag vill ha vårtecken och vårdofter, en föraning om vad som komma skall. Jag har inga planer alls för kvällen men i morgon ska jag äta frukost på Nya conditoriet här i byn tillsammans med min kusin Stina.
Hoppas ni har en fin eftermiddag
onsdag 7 mars 2012
Mitt i veckan!
Nej, mamma jag går inte en meter till! Jag är så trött!
I går var fina Jannika på besök och med sig hade hon en present åt Lova, en bok om prinsessor! Lova blev lite förlägen och blyg men tinade upp efter en stund och stackars Jannika fick inte sitta i fred en halv minut. Vi käkade frallor och drack varm choklad, snackade om allt mellan himmel och jord, testade hennes nya smink (Sheer cover) och det hela slutade med att jag, väldigt inspirerad, köpte mig en ny parafym på webben, vilket var precis vad jag behövde.
I dag har jag och Lova hälsat på hos syster Johanna och senare också mina föräldrar där vi blev bortskämda med kvällsmat. Trötta kom vi hem efter en lång dag och Lova hämtade själv en pyjamas när hon kom innanför dörrarna. Det har aldrig hänt tidigare! Hon somnade direkt.
tisdag 6 mars 2012
Hilli Långstrump!
måndag 5 mars 2012
En morgonpigg cykelsugen Lova
Mamma, jag vill åka din cykel!
Mamma, jag vill ha mycket MYCKET socker på filen!
Mamma, jag vill inte ha haklapp!
Ordet mamma ekar i mitt huvud när jag lägger mig på kvällarna. Det kanske inte är så konstigt när jag tänker tillbaka. Det är mycket mamma, hela tiden! Det finaste hon sa i dag var att hon älskade mig. Det säger hon ofta! På väg hem i dag hade vi ingen vagn till Lova så hon fick gå en, för henne lång, sträcka. Det gick bra men ibland stannade hon och satte sig på marken och vilade. Det var okej med mig, det fick ta tid! När vi nästan var hemma frågade hon om jag inte kunde bära henne. Jag bär henne INTE i onödan, jag är benhård med det. En treåring ska gå, enligt mig! Dessutom har jag ont i ryggen och vill inte belasta den ännu mer. I dag föll jag för hennes vädjan när hon på allvar verkade trött efter att ha promenerat längre än hon brukar så jag lyfte upp henne och bar henne den lilla biten som var kvar hem....då kom orden som gjorde att mitt hjärta smällte som en glass i solsken!
- Jag älskar dig....jag älskar dig.....jag älskar när du bär mig!
Hon borrade in sitt lilla ansikte mot min hals. Jag vet inte, men helt plötsligt orkade jag mer med ryggen än någonsin tidigare.
Mitt hjärta! Min älskade dotter!
söndag 4 mars 2012
Fredagen i bilder
Ett besök på lekplatsen hanns också med på hemvägen!
I detta inlägget visar jag lite bilder från i fredags när jag och Lova träffade syrran och hennes Hilma i byn. Tyvärr är inte bilderna lagda i någon ordning.
En fika var självklar i fredags! Är det svårt att gissa vilka som valde grodorna?
Lova fullt koncentrerad på allt utom sin bok! Att ha klämmor i håret och samtidigt dra på och av mössan är ingen bra kombination...då blir det så här snyggt...not!
Två biblioteksbesökare, Lova och Hilma!
Två kusiner åker hiss på Jenvägen i byn! Vi tar oss från Nya Conditoriet till Biblioteket.
Hur gick det i dag då?
Under tiden som jag sålde kläder på loppis roade sig Lova med sin mormor och morfar. Här, på lekplatsen!
För att göra en liten sammanfattning av helgens loppis/mässa i Kristianstad så sålde jag ungefär lika bra i dag som i går, varken mer eller mindre! En sak har jag konstaterat och det är att kläder, även märkeskläder, har ett mycket dåligt andrahandsvärde på loppisar. Har man mycket märkeskläder i bra skick är det nog Tradera som gäller, tyvärr! Tyvärr skriver jag eftersom jag inte vill sköta auktioner på Tradera, packa paket och jobba mig. Roligare kan man ju ha. Som sagt, begagnade kläder är värda piss och ingenting. Loppisbesökare vill gärna att man skänker kläderna till dem. Detta oavsett om man har en fin Ralph Lauren klänning som i nypris kostar tusen kronor eller en oanvänd Didriksson fleecejacka med alla lapparna kvar. För barnkläder som kommer från H&M och liknande kedjor ska man vara glad om man får en tia, en femma är mer rimligt. Syrran provade sälja sina barns bebiskläder (de är 9 och 7 år gamla så kläderna är inte nya eller moderna) Hon sålde dem för fem kronor per plagg. Inget intresse alls! Vid andra bord med liknande kläder var situationen den samma. Det folk vill ha är moderna kläder, gärna märkeskläder, för inga pengar alls. Jag gjorde några bra försäljningar och några mindre bra, så det jämnade nog ut sig!
Vad är det då för folk som går på loppis? Det är en väldigt blandad kompott, faktiskt! Det går att gissa när man ser dem vad de är ute efter och hur mycket pengar de kan tänka sig att lägga. Den yngre generationen prutar mer än den äldre och den äldre har bättre förståelse för plaggets värde än de yngre. Det är möjligt att de yngre vet, men spelar dumma;)
Leksaker gick bra, under förutsättning att de var ganska nya och fina i skicket. Min systers saker gick som smör i solsken, men det är sådant som barn fortfarande vill ha. Sedan hade Johanna också väldigt bra priser på sina saker emellanåt då Ebba och Agnes själva fick välja vad de ville sälja sina saker för;) En sju - och en nioåring kanske inte alltid förstår pengars värde och vad de kan ta för en sak, men denna loppisen var ett utmärkt tillfälle att träna dem i det. Bra tänkt Johanna! De använde sina pengar för att köpa något nytt och roa sig på Mässan.
Vi har haft två roliga dagar i Kristianstad och nästa år är det vi som bokar bord - igen!
lördag 3 mars 2012
Loppis och ett hjärta som nästan brast!
Klockan sju i morse stod min lilla höna utanför vårt hus bland sina avlagda leksaker och kläder packade i kassar. Jag passade på att fotografera henne när jag väntade på syster Johanna som skulle hämta oss. Lova skulle åka till mamma och jag och Johanna, samt hennes äldsta flicka, till Barn/babymässan på Yllan i Kristianstad. Vi mötte upp Johannas kompis Pernilla och hennes mamma och sedan bar det av. På mässan var det utställning från bland andra LekVira, Me&I och Andys lekland. Överallt kunde man handla till rabatterade priser. Kläder, leksaker, vagnar och allt annat som behövs för barn. Utöver utställningen var där en loppis och det var den vi siktade in oss på. Vi hade kläder och saker som legat nerpackade en tid och inte längre kom till nytta. Nu kände vi att det var dags för någon annan att köpa prylarna och använda dem. Johanna hade mest leksaker och jag hade mest kläder.
Mitt bord var två meter långt, men jag skulle ha behövt tre meter. Mycket fick stå brevid i kassar och så fick köparna själva rota, lite trist!
Johannas hörna! Alla prylar som hennes flickor växt ifrån, till en stor del Pet Shop mjukdjur och små plastfigurer, böcker, Wii-spel med mera.
Pet Shop som kostar över tvåhundra i leksaksaffären slumpas ut för först 50 kronor och sedan mot slutet 20 kronor per styck! Johanna hade ett vad med sig själv, inte en enda skulle med hem igen.
Jag säljer mössor, en baddräkt från Pop, en jacka från Didriksson, en klänning från Hello Kitty som inte använts, soltröja från Hummel och klänningar från Me&I med mera, med mera!
Lovas BobbyCar används inte mer därför fick en annan liten flicka köpa den för en billig peng! Till och med myggnätet till Lovas liggvagn fick jag sålt, dock inte regnskyddet.
Förberedelser! Klockan 08 öppnades portarna för oss och klockan 11 fick allmänheten komma in. Vi åt en tidig lunch vid strax innan 11 för att slippa bli hungriga och slöa efter middag. Johanna hade gjort pastasallad med bacon och fetaost. God som sjutton!
När det blev eftermiddag kom min fina syster och överraskade mig med en fika. En muffin, som jag bara orkade äta hälften av, var precis vad som behöves för att orka köra ända fram till 17. Det som inte såldes i dag fortsätter vi att försöka sälja i morgon eftersom vi betalt hyra av bord i två dagar. Dessutom tar vi med oss ett nytt lass med kläder och saker i morgon. Såklart! Mässan är nämligen bara en gång om året.
Precis innan vi gav upp för dagen, 6 timmar senare, fick Ebba en fin ansiktsmålning på Mässan! Därefter blev det kvällsmat i form av en burgare på Max och sedan hemfärd mot Osby. Efter en rolig dag med lite tjänade pengar på fickan, ett och annat fynd och möten med trevliga människor var vi glada och upprymda på hemvägen.....ända tills vi hamnade mitt i något som vid första anblicken tycktes vara en trafikolycka eller en bil som fått stopp mitt på vägen. Varningsblinkers på bilen framför gjorde att vi saktade in och stannade bakom den. Syrran hoppade ur och gick fram till två män som stod vid vägkanten. På vägen, alldeles intill mitträcket, låg en svårt skadad älghona. Hjärtat höll på att brista. Det såg ut till att ha varit en rejäl smäll men föraren av bilen hade klarat sig utan synliga skador. Älgen led. Ebba som kommit ut ur bilen vända tillbaka. Övermäktigt. Även för mig. Männen sa att de kontaktat polis och en jägare i trakten som skulle komma och förkorta älgens lidande. Varningstriangel placerades ut säkert 200 meter innan bilen som kom bak oss, men trots detta dök en fartdåre upp som troligen hade missat triangeln. Han tvärnitade precis bakom sista bilen i kön men innan dess förberedde jag mig i några sekunder på att hoppa i väggropen och slita Ebba med mig för att undvika bli nermejad. Det var en farlig situation, ingen tvekan om den saken. Vi kollade om det var tillräckligt med plats att komma förbi älghonan utan att köra av vägen alternativt köra över den stackaren igen. Det var grönt, så vi åkte vidare och så gjorde även bilen bak oss. Det är inte bra att orsaka köbildning på en sådan stor väg med mitträcke som inte tillåter omkörning. Mina tankar har hela kvällen gått till älgen. Hoppas att hon är på ett bättre ställe nu!!
fredag 2 mars 2012
Ajaj, min hals....
Det är fredagkväll, jag har fått tillbaka mitt halsont. Dessutom går kroppen på halvfart. Jag är trött, halvt irriterad och min röst låter som på vilken pubertal kille som helst. Jag håller på med två stora projekt som aldrig nämns i bloggen, det ena mer påfrestande än det andra. Jag är sliten, ingen tvekan om den saken. Hela mitt sociala liv får stå tillbaka, jag tror mina vänner är ganska fundersamma över mig vid det här laget och undrar om jag är på riktigt. Jag har slutit mig i mig själv, tyvärr. I dag har jag ätit en onödigt dyr lunch, lånat böcker på biblioteket, fikat på snordyra kakor tillsammans med syster Josse och varit på lekplatsen med Lova i det fina eftermiddagsvädret. När vi tröttnat på att leka på lekplatsen placerade vi oss i parken brevid och njöt av de sista soltimmarna innan mörkret tog över. Jag plockade fram de barnböckerna jag hade lånat på bibblan och läste högt för Lova. När det blev roligare att smutsa ner böckerna med jord och gräs, då var det dags att bryta upp. Innan vi gick hem tog vi en tur inom ICA kometen och laddade upp inför kvällen. Nu sitter vi här! Bolibompa går på tv, det är Lovas kväll. Om en stund ska hon lägga sig och då får jag välja vilken kanal jag vill, så jag finner mig!
På bibblan lånade jag en bok åt mig själv! Duktighetsfällan - En överlevnadsguide för prestationsprinsessor av Joanna Rose och Aleksander Perski. Jag vet inte vad jag hoppas på. En käftsmäll, kanske? En påminnelse om att man inte kan vara överallt på en och samma gång och att man kanske ska fundera över vad fan man håller på med när man inte längre sover som man ska. Ja, jag vet...jag har en del att jobba med!
Jag önskar er en fin fredag och en fin fortsättning på helgen!
På bibblan lånade jag en bok åt mig själv! Duktighetsfällan - En överlevnadsguide för prestationsprinsessor av Joanna Rose och Aleksander Perski. Jag vet inte vad jag hoppas på. En käftsmäll, kanske? En påminnelse om att man inte kan vara överallt på en och samma gång och att man kanske ska fundera över vad fan man håller på med när man inte längre sover som man ska. Ja, jag vet...jag har en del att jobba med!
Jag önskar er en fin fredag och en fin fortsättning på helgen!
Så otroligt vackert
torsdag 1 mars 2012
Livmordet
Jag hittade i dagarna en blogg - Livmordet - skriven av Emma som vill bli polis. Emma har cancer, hon är 25 år gammal och har gett sig sjutton på att hon ska åka Vasaloppet. Hon skriver öppet och ärligt om sin cancer och hur det påverkar hennes liv. Hennes ord påverkar mig, de når fram. De vänder upp och ned på vad jag tidigare trodde var sanningen. En välskriven blogg som jag rekommenderar Jag tycker ni ska läsa den, ni med!
www.livmordet.blogspot.com
www.livmordet.blogspot.com
Tips på badrock för barn?
Barnen på Andys lekland
I lördags var vi på Andys Lekland och här kommer bildbevisen;) Tre glada kusiner som alla hade mycket roligt. Jag måste berömma Ebba, syrrans äldsta, för hennes goda hand med Lova. Hon fyller nio i mars men jag litar på henne till hundra procent när hon går iväg med Lova. Hon har full koll, hela tiden....duktiga Ebba:)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)