Resan är bokad!

Bilder hämtade från Google

Tredje veckan i augusti åker vi till Grekland, närmare bestämt Kreta. I två veckor kommer vi att äta gott, sola och gå på upptäcksfärd i ett av världens finaste länder (säger jag, en sann greklandsälskare) Skillnaden denna gången var att hitta ett barnvänligt hotell men det var lätt som en plätt! Lova ska åka på sin första utlandsresa och det blir sjätte eller sjunde gången jag åker till Grekland.

Detta blir ett perfekt avslut på sommaren för vår del.

Helt vanlig vardag - fast med strålande solsken!

Lova och Bosse, allt annat än vänner idag!

Det är tisdagkväll och vi har haft ett helt fantastiskt väder i dag med sol och blå himmel. Jag och Lova gav oss ut på en cykeltur i eftermiddags och Lova skrek bak på cykeln

- Mamma jag cyklar!

Att det kan vara så in i nordens kul att åka bak på cykeln! När vi åker i nerförsbackarna och det går fort kryper hon ihop och gömmer sitt ansikte mot min rygg. Förutom att åka runt på en cykel så har vi träffat på Bosse (vår katt) utomhus där vi minst anade att han skulle vara.

Lova gick fram för att klappa honom och han lade sig ner vid hennes fötter. Plötsligt bestämde hon sig för att sparka på honom istället för att klappa och Bosse for i väg som en raket. Stackars katt! Efter en tillrättavisning skämdes hon rejält! Mot alla odds kom Bosse tillbaka men han var reserverad mot Lova. Rätt som det är kom även en annan katt och Lova utbrast glatt

- Bosses kompis!

Mycket riktigt, det var grannens katt som Bosse alltid hänger med:) Lova snackar minst lika mycket om den katten som om Bosse. Den gul/vita tjockisen tittade reserverat på Lova och tog sedan det kloka beslutet att inte gå fram till henne. Smart katt!

När det sedan var dags för kvällens middag åt vi ute på mina föräldrars altan. Att sitta inne i en varm lägenhet på andra våningen var det inte tal om...inte i detta vädret! Det blev årets första nypotatis och sill med gräddfil. Dock utan nypotatisen för min del! Jag käkade en tomat-och- rädisor- sallad med purjolök i (gräslöken var slut på ICA - de hade haft problem med leveransen av grönsaker) Jag vågade mig till och med på att skiva ner gurka trots larmen om Ehec- smittan som cirkulerar. Med lite gräddfil till det så blev det ätbart!

Mors dag!

I dag har hela söndagen varit mammas! Klockan 13 anlände hela gänget till mamma och pappa, jag och mina syskon med respektive och barn. Kalkonmiddagen stod färdig och hela huset luktade gudomligt. Mamma fick blommor och trädgärdsredskap utöver lådan med ostar som hon fick av oss i fredags. Det var en glad mamma som mötte oss i dörren! Barnen kastade i sig maten för att kunna springa ut och leka på trädgården, de gungade och band blomsterkransar. Ett tag sprang Lova i rabatterna med bara strumpor och Agnes trillade baklänges från rutschkanan. Full rulle, som vanligt! Hunden Johnsson suktade efter rester och en sak är säker, han behövde inte gå hungrig från festen. Efter all kalkon med gräddsås fick han också smaka på kladdkakan med grädde som det blev till kaffet. En mycket givmild Loke som kom förbi på besök med sina föräldrar matade honom frikostigt direkt från bordet:)

Hur har det då gått för mig och mitt GI denna helgen? Fullständigt åt skogen! Ni anar inte! Jag har festat på potatis, kladdkaka, godis och popcorn.
I morgon tar jag nya tag och förtränger helgen!

Dag 28

Jag kör en till bild och denna gången är temat väder. Här har vi strålande sol och fantastiskt väder enligt min mening.

Bilden är tagen 2007 i Tunisien under en semsterresa dit.

Dag 27

Tema två är det som gäller i dagens utmaning. Hilma och Lova är djupt koncentrerade! På andra sidan sitter två tjejer till och pysslar med något annat. Två mammor stod i bakgrunden och tog detta fotot, jag och Josse.

Bild tagen på IKEA i dag!

Dagens köp!

Lovas jeans i sliten look med mycket knappar och så en annan färg på muddarna.
Strumpbyxor med ränder i marint och rött, perfekt till den mörka jeanskjolen i höst!

Regniga dagar efter löning betyder shopping!

På grund av vädret som verkade opålitligt med moln och regnskurar så blev det inget Tosselilla sommarland i dag, tyvärr! Vi får skjuta upp det ytterligare någon eller några helger.
Istället drog jag och syster Josse med Hilma och Lova till Älmhult för lite shopping. Tjejerna pladdrade glatt i bilen hela vägen till Älmhult och sedan gick de hand i hand in på Kappahl där det provades både hattar och väskor, men väskorna kunde lika gärna ha varit hattar som ni ser på bilden ovan. Hilma fick två par jeans, Lova ett par jeans och så två par strumpbyxor till hösten. Nöjda och glada med klädinköpen fortsatte vi sedan en runda till Lindex och sedan till IKEA. På Sveriges mest kända möbelbutik blev det först lunch och sedan bus på barnavdelningen. Det var två trötta barn som ställde sig i kassan med sina minst lika trötta mammor. När vi kom ut på tjugotrean somnade de båda i bilen! Inte helt lyckat med tanke på att klockan var 17 på eftermiddagen.

Lova på väg ut från IKEA och sådär lagom glad på grund av trötthet!

I vagnen finns tre Ribba ramar i vitt storlek A4, en lång vit ramlist, tre vita lackbord, två vita pallar,en vit tårtspade, ben i aluminium till möbel, ett vitt/svart bredrandigt tyg och ett flerfärgat randigt tyg samt Josses köp två svarta kuddar. Tygerna ska bli gardiner i sovrum och kök! Jag kommer att visa bilder efterhand som jag får klart i lägenheten.

När vi åkte hem mot Osby igen ringde min andra syster och undrade om jag kunde åka till Visseltofta, en bit utanför byn, och hämta deras äldsta dotter Ebba. De var på 30 årskalas och Ebba hade tröttnat på att vara med på festen. Där fanns inga lek-kamrater i hennes ålder. När jag släppt av Josse och Hilma åkte jag och hämtade Pärlan och så åkte vi vidare till ICA och handlade massor med lördagsmys till oss alla. Per fixade en god middag och sedan slog vi på Änglagård 3 på tv:n. Det goda åkte upp på bordet. Det var verkligen en helkväll och när Lova blev trött vid 21 somnade hon på stubinen. Inte undra på med tanke på alla dagens intryck!

Ebba somnade i vår soffa vid 23 tiden men fick vakna ganska kort efteråt då pappa Kim knackade på dörren!

Bider på de glada busungarna med glass i händerna.

Dag 26

Det här skrattar jag alltid åt. Jag behövde inte leta länge för att hitta en bild som alltid lockar till skratt hos mig. Här testar Lova mina svarta platåskor som bara används vid speciella tillfällen....som till exempel när hon ska gå mannekäng hemma;) En bh kanske känns lite tidigt, men vem har sagt att man måste ha den över bysten. Det finns ju flera sätt att använda en bh, eller?

Lova är 19 månader på bilden!

Familjen tar den stora vita amerikanaren och åker ut!

Frukost och kvällsmys

Dagen började med en försovning! Jag och syrran skulle ha gått på marknad med Lova och Hilma. Klockan 10.00 hade vi bestämt tid i byn och klockan 09.30 slog Lova upp sina blå. Då sov jag fortfarande som en stock. Jag var minst sagt förvirrad när jag tittade på klockan. Hade vi verkligen sovit så länge, var min första tanke. Jag hade inte satt någon klocka men det berodde på att jag kallt räknade med att Lova skulle väcka mig i god tid innan marknaden. När jag tittade på telefonen så hade syster skickat ett sms och ställt in vår planerade marknadsdag så det blev en lugn morgon i alla fall. Jag åt 1 1/2 dl keso med två stycken advokado och 100 gram skinka. Ett perfekt sätt för mig att börja dagen på! Fett från advokadon och protein från keson men nästintill inga kolhydrater. Lova fick keso med banan i och en smörgås med skinka. Till det ville hon ha mjölk. Hon åt med god aptit och sedan blev det Bollibompa på tv. Lova var delvis helt förlorad i Bollibompas värld och delvis fullt sysselsatt med annat som och måla, läsa i någon bok eller jaga katten. Jag läste mail, ringde telefonsamtal, sorterade ner pantflaskor i en påse, hängde tvätt och rengjorde kylen.

Lova åker runt utan bälte på ett industriområde när pappa Per ska hämta ut lagervaror!

När klockan var 14.00 ringde Per och sa att han tänkte stänga för dagen! Vi tog en tur till Kristianstad för att handla. På biltema hittade jag en stor plastbox med flera små fack inuti. En perfekt box för mitt smink istället för att det ligger löst i en byrålåda. För 30 kronor fick jag äntligen ordning och reda i översta byrålådan i hallen, något jag gått och stört mig på länge! Per handlade...hrm, förlåt investerade i saker till verkstan. Det heter alltid investera när han handlar och shopping när jag handlar, det är den stora skillnaden här hemma;) Det är väl konstigt?

På Maxi hittade vi desto mer av värde och kom ut tvåtusen kronor fattigare, oops!

MAXI stormarknad i Kristianstad

Förutom mat till oss själva köpte vi en morsdags-present till mamma, en låda med olika sorters ostar och kex, en burk marmelad och en ostkniv. Allt mycket smakfullt och fint förpackat! Det fick bli den istället för en blomma i år. Jag hoppas hon och pappa uppskattar den, vi lämnade den hos dem när vi kom hem i kväll eftersom de skulle ha helgen på sig och äta den.

Själva gjorde vi också en ostbricka ikväll, vi blev akut sugna på det när vi gick runt i butiken. Vad det blev kan ni se på bilden ovan! Per bestämde sig för två olika sorters kex då jag ändå inte kan äta kex. Det rimmar inte så bra med GI-tänkandet. Sedan blev det en liten brie, en liten blåmögel, en med rom-russin smak och den sista var nog en grönmögel. Jag har lite svårt för mögelostar i allt för stora mängder så jag la inte ner någon stor vikt vid dem. Jag provsmakade lite bara. I stället för kex åt jag morotstavar, paprika, oliver och en handfull vindruvor (fast jag inte borde) Brieosten lever också farligt i närheten av mig;)

I sista stund innan affärerna stängde i dag hann jag till och med ordna en blomma med bud till svärmor som hon ska få levererad till sin dörr på söndag. Hon är ju vår mamma, sväris och farmor. Givietvis måste hon bli uppmärksammad på Morsdag!

Nu är klockan sen kväll och jag ska läsa bloggar!

Dag 25

Dagens tema är i all hast och bara för att göra det hela lite ironiskt lägger jag in denna bild som visar en stolt Per som efter mycket möda fångat denna "havets svarta guld" eller en hummer som det är. Det var inget han gjorde i en hast, det vill jag lova:) Hur den smakade? Tjaa, hummer är överskattat enligt min mening.

Bilden är tagen på Västkusten 2009

Shoppingsugna?

Just nu får man tre för priset av två på www.sportamore.se Det gäller både skor och kläder. Det kan vara värt om man behöver lite nytt till familjen. Dessutom är det fraktfritt.
Här är de tre skorna jag skulle vilja ha. Fotriktiga sandaler till Lova, gummistövlar till både mig och Lova. Mina från Hunter och hennes från Tretorn!

Vad hittar ni?

Dag 24

Jag kör vidare!

Det här gör mig glad är temat för dag 24 och dessa underbara ungarna gör mig helt sjukt glad var för sig eller tillsammans. Kusinerna! Mina systrars flickor och min Lova! Bilderna är från förra sommaren på midsommafton då Hilma och Lova invigde sina nya klänningar från MeandI. Visst är de söta? Agnes kramas med Lova på första bilden och Ebba håller i Hilma på andra bilden.

Dag 23

När jag ändå håller på med foto och utmaning bjuder jag här på en sommarbild ur arkivet och vips så har jag avverkat ytterligare en dag i ordningen;) Jag börjar tröttna på den här utmaningen och kommer förmodligen att göra ganska tråkiga inlägg framöver när det gäller den!

Här har vi lilla Lova förra sommaren. Temperaturen är hög, gräset är grönt, Lova är lättklädd och faktiskt även lite lättretlig just den dagen minns jag! Syns det på hennes min?
Men vem kan klandra henne, tänk att ha en mamma som utlovar guld och gröna skogar med små turer i skrindan, och så helt plötsligt släpper hon den och fotograferar istället? Hur roligt?

Dag 22

Närbild på ettiketten på flaskan, flaskan som just nu står vid min sida som så många gånger förr!

Mitt beroende är dagens tema i fotoutmaningen och ja, Pepsi Max får väl sägas vara mitt måste-ha. Jag röker inte, dricker knappt aldrig någon alkohol och är inte beroende av några andra konstigheter heller....men som sagt, om jag måste välja ett beroende så blir det Pepsi.
Jag förstår dock att jag snart måste säga hejdå till min Pepsi eftersom mina tänder i längden kommer att ta skada. Att dricka någon gång då och då är väl sin sak, men att dricka Pepsi var dag är nog inte helt nyttigt;)

Ger du dig in i leken får du leken tåla!

Jag vill börja med att tacka för alla tankar, stöd och uppmuntran som jag fick i förra inlägget.
Det var så många kommentarer att det skulle ta en hel evighet som jag skulle svara på varje kommentar vilket jag vanligtvis gör. Därför kommer här nu ett samlat svar.
Jag tänker använda mig av Kajsas ord som jag tycker stämmer precis med vad jag upplever i bland. Kajsa skrev
"Jag förstår din irritation över människor som inte vågar visa att de läser trots att de känner dig. Sånt måste vara tungt när man skriver så ofta som du. Då är bloggen en stor del av livet och kanske känns det samma som att någon skulle klampa in i ditt hem och bara gå runt och titta nyfiket och sedan gå ut utan att säga ett dugg. Förstår du vad jag menar? Jag tror det kan bli så för många hängivna bloggare"

Jag tänker så här, tack Kajsa, du har förstått vad jag vill ha sagt med mitt inlägg!
Det är inte så att jag fiskar kommentarer som besatt och blir sur när helt för mig främmande personer inte lämnar kommentarer när de läser min blogg. Det handlar inte om antalet kommentarer. Det handlar om att de som känner mig sitter och läser utan att bry sig om att kommentera det jag skriver. Bekanta, gamla vänner, gamla arbetskamrater och folk som på annat sätt vet vem jag är. Folk som kanske har känt mig väl en gång i tiden men som nu helt plötsligt har ett jättestort intresse för mig...igen....men bara när de själva vill och utan att säga ett ord till mig. Märkligt! Som Kajsa skriver så blir bloggen ett "andra hem" när man lägger ner den tiden som jag gör på bloggen. Ett hem med mina bilder, mina tankar, mina funderingar och det som jag i vanliga fall skulle dela med min kompis.....och dessutom gör. Anledningen till bloggen i dag, i dess nuvarande form, är att förmedla min vardag till långväga vänner i första hand. Jag har vänner i Stockholm, Göteborg, Växjö och Malmö. Givetvis vill jag också via bloggen knyta nya kontakter och hitta nya intressanta bloggar.

Kritiken jag kan få för detta är att "ger du dig in i leken får du leken tåla" Alltså, du får finna dig i att människor nyfiket trampar in i din blogg och tar del av ditt liv när du väljer att så öppet dela med dig av ditt liv. Denna kritiken är fullt rimlig och jag förstår den!
Hade jag inte kunnat förlika mig med detta hade jag lagt ner för länge sedan!
Jag tycker bara att det är aningen irriterande att gamla vänner kan vara så noncharlanta och detta beror nog främst på att jag själv är väldigt noga med att vara en trevlig och engagerad person som gärna svarar mina vänner mitt i natten och löser deras problem. Jag skulle aldrig tveka att hjälpa en vän eller mina syskon i nöd, varken med pengar eller med flytthjälp....eller med....det mesta egentligen! Det är nog därför jag reagerar så starkt på detta. Jag är medveten om det!

Den dagen det står BLOGGPAUS i rutan här när ni tittar in, då har jag behövt det!

Utbrottet kom, det rannsakades över en natt och slutligen hamnade det här!

I går hade jag stor lust att skriva BLOGGPAUS med stora bokstäver över ett helt inlägg, klicka in det och sedan inte öppna denna adress förrän efter sommaren...eller kanske lagom till jul! Vad har tagit åt henne, tänker ni! Ja det är både komplicerat och svårt att med ord beskriva här i bloggen och samtidigt inte såra någon. Men jag gör ett försök!
När begreppet blogg först nådde mig (det är nog sju år sedan nu) satt jag på en fejkad mediakonferans på Universitetet. Det var en tentamen och begreppet kom upp i "eftersnacket"
Jag kände faktiskt direkt att jag skulle kunna tänka mig att blogga. Dels för att jag älskar att skriva men även för att jag inte är ett dugg rädd för att dela med mig av mig själv eller skriva vad jag tycker. Jag vet exakt var jag vill dra gränserna för vad som är mitt privatliv och för vad jag gärna delar med mig. Inledningsvis tänkte jag mycket på hur jag skulle reagera om någon skrev elaka saker eller skrev något som absolut inte stämde med mina värderingar, mina åsikter eller min smak. När det väl började trilla in sådana kommentarer blev jag enbart glad. Än i dag, hundratals kommentarer senare, så kan jag ärligt skriva att det finns inte en enda kommentar som gjort mig riktigt förbannad eller ledsen. Jag är istället så oerhört glad för alla fina ord, alla bannor, alla påpekningar, alla hjälp till debatt eller för att inte tala om de kommentarer där någon ärligt och uppriktigt sagt, att det där tyckte inte jag var fint. Fantastiskt, folk är ärliga och säger vad det tycker. De sitter inte vid min blogg som små nickedockor och bara matar in fina ord för att de vill vara min vän eller för att de är konflikträdda. Nej, de läser, de rannsakar och de lämnar ett ärligt avtryck. Hej, jag var här...och jag tyckte så och så! TACK ALLA NI SOM GÖR SÅ

Givetvis inkluderar detta alla er som är här och kommenterar!

Men sedan finns det dem som är här, men som ALDRIG lämnar ett spår av sig själva.
Aldrig ett Hej hur är det? eller Jag gillar din blogg (det är därför jag sitter här just nu och läser)
De bara är...här....och läser och suger åt sig av den information om mitt liv som jag så frikostigt bjuder på. De vet vilken jag är och de vill uppenbart veta vad jag pysslar med, men de har absolut inget...inget intresse alls i att lämna ett spår från sig. Varför?

Jag trodde aldrig i min vildaste fantasi, för sju år sedan, att det var just DETTA som skulle göra mig så irriterad, så jävla förbannad rent ut sagt, att jag i går kom till den punkten då jag bara ville lägga ner hela skiten! Bara så! Punkt! Jag kände så här, va fan har de här att göra?
Detta, gott folk, det är NACKDELEN MED OCH BLOGGA och tro inget annat, jag är fullt medveten om den! Frågan är åt vilket håll det väger starkast? All den fina responsen eller
irritationen över folks nyfikenhet?

Det finns alltid människor som sitter här och suger åt sig, som avundsjukt sneglar på något av mina köp eller som tänker , det där var det fulaste jag sett. Eller också gottar de sig i min olycka eller funderar de över hur jag kan skriva si eller så.....men att ifrågasätta....nej, det gör de inte! De hade kanske kunnat få en vettig förklaring...men på något sätt är det kanske viktigare för dessa personerna att bara titta in och sedan bilda sig sin egen uppfattning? Jag vet inte!
Titta in, snabbt såga mig vid fotknölarna, och sedan dra vidare till nästa offer! Dra vidare något snack på byn kanske? Vem vet, jag råkar ju leva i den största j-a hålan men tydligen inte större än att Gud glömde den. Jag klandrar dock inte honom/henne/det/väsendet för det heller! Detta är skitsnackets by och så har det alltid varit. När jag kom till Växjö för exakt 8 år sedan var det en befrielse! Att bo i Göteborg var rena drömmen. Folk var ärliga och inte ytliga. Det går inte att beskriva skillnaden, man måste uppleva den. Här går snacket mellan husen...

Här är många som vet vem jag är, men inte tillräckligt mycket för att säga HEJ JAG LÄSER DIN BLOGG, minns du mig?

Nu till den stora frågan, är dessa personer värda att sitta här och bli uppdaterade? Frågan ställer jag mina riktiga vänner, vad tycker ni? Låsa bloggen eller inte?

Och slutligen, för att inte så ett nytt rykte på byn - NEJ JAG ÄR INTE TROENDE, har aldrig varit och kommer förmodligen aldrig bli

Det är bara ett talessätt (hålan som Gud glömde)

Bäddset från Färg och Form!

I det lilla paketet fanns följande, sängkläder åt Lova i rött och svart från Färg och Form

Sängkläderna är för juniorsäng eftersom Lova ska få låna en antikbetsad växasäng av sin mormor och morfar tills vi valt ut vilken säng Lova ska få.

Det finns en viss beslutsångest och kanske är vi lite oense också;)

I vilket fall som, spjälsängen har gjort sitt och i slutet av denna veckan ska Lovas nya säng stå bäddad och klar i hennes rum

Liten fixar sina naglar och har kvällsmys med mamma!

- Jag sova dina tuttar mamma!

Lova till mig när vi hade en varva-ner-och-mysa-kväll framför TV:n. Vad hon menar är att hon vill ligga på mig med ansiktet vilandes på brösten. Så har hon gjort sedan hon var bebis, men numera kan den lilla damen även uttrycka sig i ord;)
Mitt hjärta smälter! Efter denna kärleksförklaringen jämnade hon ut det hela med att knocka mig mitt i pannan med sin napp mellan fingrarna som ett knogjärn!

-Pang mamma!

Jaha du, tack för den! Sedan läste vi kvällsboken där man skulle räkna prylar på varje sida av boken. En pryl på första sidan, två prylar på andra sidan, tre prylar och så vidare. Lova räknar högt och tydligt men för den sakens skull inte alltid i rätt ordning;)
- 1 2 4 3 6....
Att räkna på fingrarna och kontrollera från dag till dag att det fortfarande är tio fingrar är en populär syssla här hemma nu.

-Mamma tio, säger hon och inspekterar mina fingrar

Sedan tittar hon lite extra på mina naglar så att de ser fina ut och är klippta. Precis som jag gör på hennes ibland. Hon gillar inte när jag ser över hennes naglar och ofta hör jag mig själv säga

-Men Lova, om dina naglar är långa måste jag klippa dem annars kommer du riva dina kompisar på dagis!
och så räknar jag upp kompisarna för att distrahera henne när jag klipper,
Ebba, Lex, Siri...och så fröken Gundi!
Det funkar varenda gång!

Rätt som det är får jag en käftsmäll och sedan en puss! Hon visar mig sin fot och säger

- Mamma mållaaa (måla hennes naglar)

Sagt och gjort, jag målar nytt på hennes tånaglar och sedan får jag ett helvete att hålla henne stilla tills det torkat. Tittar man noga så finns det spår av rosa nagellack lite varstanns i lägenheten. På fötterna kan man knapt urskilja var naglen börjar och slutar. Det ser mest ut som en kletig massa, men Lova är nöjd i alla fall och det är huvudsaken!

Sjunga blir det sista vi gör ikväll. Lova sjunger Bäbä vita lamm jättebra och många av orden uttalar hon alldeles klart. Jag blir såklart mäkta stolt! Det är ju jag som lärt henne. Per ser butter ut! Vad ska han nu hitta på som kan överglänsa detta?

Jättepaketet Allan!

Per fick äran att hämta ut mitt paket från http://www.lekmer.se/

Öppnar det, det gör jag själv!

För er nyfikna så kan jag säga att bilder kommer!

Nackdelar med att äta enligt GI

- Mamma, nu har ICA rea på glassen igen! Kan vi inte handla åt mig och pappa i alla fall?

Dag 21

När jag var barn är temat för dagens fotoutmaning! Eftersom jag inte har några roliga bilder på mig själv som barn på datorn, jag har inte haft möjlighet att lägga över gamla bilder, så får jag visa er denna coola dockan från sjuttiotalet. Jag hade den jämnt med mig, sa mamma! Tittar ni riktigt noga så ser ni att den har små hål i tyget i ansiktet så den är säkert välanvänd.

När Lova föddes plockade mamma fram dockan, tvättade den, och gav den till Lova! Redan från start har Lova haft den i sin spjälsäng och i dag står den på hennes bokhylla i rummet.

Däremot har Lova inte fäst sig vid den så som jag gjorde, men detta beror garanterat på att jag inte låtit henne ha den så mycket;) Jag är lite rädd om den, som ni förstår!

Klockan sen natt!

Ja då sitter jag här igen klockan sen natt och är klar med det jag hade planerat för dagen.
Min lilla höna åkte hem med sin moster efter dagis och hade säkert en mysig eftermiddag med kusinerna på deras gräsmatta. Solen letade sig fram mellan molnen under eftermiddagen.
Under den värdefulla tiden jag var själv hann jag svara på två mail och ringa ett viktigt samtal. När kvällen kom och middagsdisken var avklarad tjatade Lova till sig några avsnitt av Pingu på DVD sedan var det läggdags för henne. Själv kikade jag hit in på bloggen och svarade på era kommentarer, lika kul som alltid! Tack för att ni gör era röster hörda! Det tog dock aningen längre tid än vad jag tänkt mig så dagens inlägg blev först nu. Här emellan har jag läst Vi föräldrar som ni kan se i bild. När den var lusläst påbörjade jag min ena nyinköpta bok Dyngkåt och hur helig som helst av Mia Skäringer, min absoluta favorit när det kommer till kvinnliga komiker/skådespelare. Den verkar lika bra som jag har förväntat mig så det blir nog ingen besvikelse där! Mia Skäringer har en speciell plats i mitt hjärta sedan hon rusade omkring i stora mormors-trosor arg, nyförlöst och hög på hormonomställning i tv-serien Solsidan.
Succé om ni frågar mig! Att ens våga visa sig så där är värt en eloge och att sedan göra det i en serie som ses av två miljoner svenskar och samtidigt behålla sin värdighet.
Den andra boken jag köpte heter Varför gråter inte Emma? och är skriven av Emma Jangestig vars två små barn Saga och Max mördades i deras eget hem. En tragisk nyhet som berörde hela det svenska folket djupt. Så även mig. Jag har läst delar av Emmas blogg och blev tagen av hennes förmåga att kunna hitta en ny mening med livet och gå vidare i en situation som de flesta av oss inte ens vågar tänka på.

Förutom att läsa tidningar och böcker så har fredagskvällen även gått ut på att äta!
Ja, tro det eller ej. Till middag blev det kycklingfilé med mozzarela och tomat, ungsbakade grönsaker enligt ett GI recept. Gott som bara den! Som vanligt var det Per som kockade och jag som önskade. I bild ser ni mitt och Lovas mellanmål som jag skröt om här på bloggen i går;) Turkisk yoghurt, valnötter och blåbär för mig och banan istället för blåbär till Lova. Tyvärr har det också blivit lite mycket choklad i kväll. Nya tag i morgon!

Det är inte varje dag jag köper kläder till mig själv. Faktum är att jag missar ganska ofta mig själv och kommer hem med nya kläder åt Lova istället. Men ingen regel utan undantag, i dag handlade jag till mig själv. Denna rosa Adidasjackan med vita klassiska ränder blir fin till solbrännan och över linnet när solen går i moln. Rosa funkar till nästan allt, svarta och beiga shorts eller till en vit kjol och långt vitt linne. Eller varför inte till min jenaskjol?
Perfekt! Det var med ett glatt humör som jag hängde in den i gaderoben.

Lilla hönan bjuder på ett foto av sig själv i bikini och så visar jag även den fina blomstergruppen i lite shabby chic stil som Per fick av en nöjd kund! Hade vi haft en trädgård så hade den fått stå ute, det är där den hade gjort sig bäst.

Nej nu är det dags för sängen, klockan tidig morgon kommer vi att ha en tassande höna på ovanvåningen som vill ha frukost

Godnatt!

En eftermiddag med sol och glädje utomhus

Vad som i dag skulle ha blivit en härlig barnvagnspromenad slutade i en minst lika härlig
(men energikrävande) cykeltur, då det visade sig att Lovas vagn blivit kvar i vår bil (och bilen använder Per till sitt arbete) Hela vägen från vårt hem ner mot ankdammen skrek Lova
- Jag åker cykel!
Vinden tog tag i mitt hår och kletade fast i lipglosset, växlarna på cykeln visade sig vara ur funktion och enda växeln som fungerade var treans växel. Jag hade dock turen med mig då vägen till ankdammen är en enda lång nerförsbacke i prinicip! När vi kom till ankdammen tog vi upp vårt medhavda bröd och Lova började kasta...först små små bitar....sedan allt större bitar....tillslut hela mackor! Jag sa
- Men Lova, änderna kan inte själva dela mackan, gör små bitar!
Med en butter min tittade hon på mig och sa
- Jag cykla!

Alltså, änderna i jämförelse med att åka på cykeln är 1-0 till cykeln! Så är det med den saken.
Jag smulade och kastade ut det brödet som var kvar och vi for vidare på cykeln. Raksträckor och uppförsbackar var vad som väntade oss, jag blev tröttare och tröttare. Vi kom förbi Lovas dagis och Lova skrek till fröken Gundi
- Jag åker cykel!
Gundi skrek tillbaka
- Hej Lova...ja jag ser!
Backen som skulle få mig att hoppa av cykeln började närma sig. Den tornade liksom upp sig där framme som ett riktigt hot. Jag kände mig besegrad direkt! Jag sa till Lova
- Nej nu får nog mamma gå ett litet tag!
När jag hoppade av cykeln var benen som spagetthi. Herregud, vilken katastrof-dålig kondition jag har! Ingen styrka alls! Vad är detta? Så kom jag på....ja just det, jag käkar GI och har inte samma kraft att ta ut mig. Det ska vara lågintensiv träning...men... en cykeltur med 12-13 kilo extra där bak i barnsadeln är väl inte så farligt....eller? Jag blev osäker!
När vi kom hem till mamma och pappa hade mamma fortfarande inte kommit från sitt arbete men pappa som är sjukskriven var på plats. Han satt och solade sig på nya altandäcket som numera även fått ett fint staket runt sig! Så fint så! När jag berättade för pappa om min söndriga cykel lagade han den i en handvändning. Vad vore jag...livet utan pappa? Lova rusade först till gungan och sedan till rutschbanan och slutligen till sin elbil. Hon hade att göra om jag säger så!
Pappa dukade ut kaffe, mamma kom hem, Per kom förbi och i kvällssolen satt vi och tjattrade. När vi kände oss färdiga med tjattrandet åkte vi till posten och hämtade ut reservdelar till Pers kunder...långväga reservdelar.....de hade skeppats hela vägen från Kina! Billiga reservdelar betyder billigare priser ut till kund. Per vet hur han ska gå till väga och fler och fler osbybor upptäcker att han faktiskt är billigast i byn. Billiga priser innebär större kundkrets! Ganska enkelt egentligen!

Sedan blev det en tur inom ICA för att komplettera med färsk broccoli till dagens middag som bestod av torskfiléer och diverse grönsaker i en god sås/gryta gjord på bland annat creme fraiche och färska kryddor. Gi-riktigt och supergott! Jag mår som en prinsessa!

I kväll gjorde jag misstaget att krypa ner tillsammans med min lilla höna när hon skulle sova, hon var ju så varm och go, luktade gott och gjorde söta miner. Har man spenderat hela dagen med sin lilla juvel så varför inte somna tillsammans då? Klockan mitt-i-natten är jag uppe igen och checkar av bloggar, stör grannanrna med en maskin tvätt (det är Lovas ljusrosa och vita vårjacka som måste tvättas inför förskolans dag i morgon)

Förskolans dag innebär trevliga aktiviteter för alla barn på alla förskolor i byn!
Ett år hade glassbilen delat ut glassar till alla barn på kommunens bekostnad. Vi får väl se vad som blir höjdpunkten detta året!

Lyx i vardagen!

Lova och jag har en mysig hemmadag, en mamma-dotter-dag när vi bara ser på tecknat, äter gott och kramas. Vädret verkar inte riktigt ha kunnat bestämma sig. Hela förmiddagen var molnig, ett riktigt "innesittar-väder"men nu har det spruckit upp så nu blir det promenad förbi sjön och änderna. Kanske blir det även en sväng inom lekparken!
Innan dess ska vi trycka ner ytterligare lite gott. Lova får turkisk yoghurt med banan och valnötter, själv utesluter jag bananen och tillsätter blåbär!

Hörs!!!

Är vi tjejer för hårda mot oss själva?

En fråga som jag tycker är högst angelägen just nu. Det räcker nämligen med att jag öppnar en tidning och jag får budskapet kastat i ansiktet. Sträva hela tiden efter att vara så snygg som möjligt. Är du inte det så hjälper tidningarna dig mer än gärna på alla tänkbara sätt med ditt hopplösa utséende. Sträva efter att ha ett riktigt drömförhållande med din man. Har du inte det, gud förbjude, så hjälper tidningarna dig gärna att renovera både ditt sexliv och din man så att han blir lite mer attraktiv igen. Ha ett så fint hem som möjligt, så välartade barn som möjligt (gärna två, för det är det mest vanliga och du anses normal) Har du inte två barn utan, hemska tanke, tre barn, ja då blir det krångel när ni ska ut och resa. Du får boka extrasäng åt det lilla extrabarnet, sladdisen som bara kom till sådär utan planering och eftertanke! Är du över 35 och bara har ett barn bör du ligga i lite så att du inte blir för gammal för det andra barnet. Tänk på alla hemska saker som kan hända med ett barn när mamman är för gammal. Visste du inte det, slå då upp en tidning så lovar jag att du blir väl informerad om riskerna.

Är det någon som fortfarande inte gått in i väggen, så kan jag fortsätta!

Har du hög utbildning och ett statusfyllt jobb? Nähä, då kanske du ska se över det. Vem vill stå i kassan på Konsum eller jobba med de nyanlända svenskarna och städa toaletter på Mc Donalds? Någon?

Denna press och stress, vi utsätter oss för den varje dag. Vi har ett val men det är mycket svårt att undvika de "goda råden". De finns ju för fan överallt. De har liksom smugit sig in med åren, accepterats, kommit för att stanna - eller? Har de kommit för att stanna och skapa ångest bland både unga tjejer, småbarnsmammor och medelålders kvinnor? Ja, jag tror tyvärr det!
Hur gör ni andra för att värja er? Märker ni det? Bortser ni från det?
Som om detta inte vore nog, eller kanske snarare, som ett resultat av detta ökar klyftorna i samhället. Segregeringen märks allt tydligare och vi dömmer personer efter utséende och jobb.

Reflektioner?

Filt som ger mersmak!

Filten med de glada färgerna kommer från www.babyshop.se och passar bra som en liten värmekälla under sena sommarkvällar och över bara ben när man är liten och somnar i vagen!
Märke Paul Frank, kostnad över 300 kronor
Jag har massor med filtar till Lova så nej, denna får jag helt enkelt bara titta på!
Visst är den läcker?

Mitt och ditt - viktiga konstateranden i en tvåårings värld

Hello Kitty fortsätter att invadera vårt hem, denna gången i form av en rosa/vit laptop för barn.
Lova är givetvis överlycklig! Hela kvällen har hon pekat på sin dator och sagt
-Min dator!
Sedan pekade hon på min och konstaterade
- Mamma dator!
och sist men inte minst
-Pappa dator!

Det är viktigt att vi alla är på det klara vilken dator som är vilkens här så det inte blir några sura miner. Hon satt, låg och gjorde diverse konster framför datorn. Den var lite svår att öppna men snart har hon fått kläm på det också. Varenda gång datorn gör ljud ifrån sig gör Lova ett illtjut och klappar i händerna. Hon är rolig, den där Kitty...i alla fall så länge hon håller sin fula nuna borta från Lovas kläder!

I dag har hon tjattrat värre än jag någonsin varit med om, hennes tal är i en utvecklingsfas igen. Det är mycket upprepningar av allt jag säger och så suger hon åt sig som en svamp av allt det nya i ordväg. Det är låååånga meningar och höööööga illtjut dagarna i ända....och på kvällarna innan sängdags är det två tröööötta föräldrar som pustar ut när den lilla somnat.

För någon vecka sedan introducerade vi pottan som inhandlades på IKEA för en hel evighet sedan. En röd högblank sak som Lova först nu börjat gilla. Den passar till det mesta. Ena dagen är det två nerbäddade mjukis-barbapappa-figurer i den och nästa dag kan man hitta en hårborste eller några kex.....men någon potta, det är det inte! Visst hon har suttit på den efter konstens alla regler och vi pratade kiss under tiden...men nej, Lova tycker det är väldans överskattat att göra sina behov i den när man kan göra dem i blöjan lite när som istället.....och ja, hon är inte så dum egentligen;)

I eftermiddag/kväll har vi både besökt BRIO butiken i byn , snackat med syrran och Agnes utanför butiken och promenerat upp till Per innan stägningsdags....och fick skjuts hem. Trettio minuters promenad, alltid är det något! Jag la in mina värdefulla minutrar i matdagboken på nätet och får på så vis unna mig ett par bitar mörk choklad ikväll. Bra va?
Jag kämpar vidare med GI och några kilo minus har det blivit, närmare bestämt -3,5 kilo.
Jag har många kilo kvar så än ska jag inte dra för mycket på smilebanden!

Ha en bra onsdagkväll

Läs och fortsätt skriva!

Överallt var det blött. Träden slokade, de såg faktiskt riktigt sorgsna ut. På gräset i parken hade små pölar placerat sig här och var, som om de tydligt ville markera att det lämpar sig inte för solande här i dag. Jag satte mig på en bänk. Det var med ett enda syfte som jag hade gett mig ut den dagen. Mamma fyllde år och på grund av min enorma brist på fantasi hade jag i sista stund beslutat mig för att köpa en blomma på Flora. En sådan där enkel bukett, några rosor och lite grönt. Mer behövdes inte, mamma älskar mig ändå. Jag vet det.
Jag fullkomligen lyfte där jag satt när tutan från den där volvon ekade över stan.
Va i helvete höll han på med? Eller var det en han? Det kunde lika gärna vara en hon.
Det var som om tiden stod stilla när jag sakta vände mig om. Vad hände? I slow motion reste jag mig från parkbänken och stegade raka vägen mot volvon, mot folksamlingen.
Där på gatan låg han. Han kan inte ha varit en dag äldre än femton. Mopeden låg brevid, blodet, hjälmen. Det snurrade runt i huvudet på mig, jag såg hur en man fumlade efter sin mobiltelefon. Han vände sig bort och pratade upphetsat med personen på andra sidan linjen. En kvinna skrek
- Finns här någon läkare...sjuksköterska, eller va fan som helst? Gör något!
- Det är försent, sa jag!
- Försent, skrek kvinnan, hur vet du det?

Jo jag vet. För jag har sett det så många gånger.

Mannen med mobilen som avslutat sitt samtal sa med ett förvirrat uttryck i ansiktet
- Hur kan du veta? Ambulansen är på väg!

En kille kom springande, han knäböjde vid den döda femtonåringen och kände efter puls. Han tittade på mig och skakade sakta på huvudet. Kvinnan bröt ihop och mannen med mobiltelefonen var snabbt vid hennes sida och tröstade. Killen satt kvar på marken och jag närmade mig honom och den döde. Mannen som körde volvon staplade ut ur bilen. Han var märkbart chockerad och skakade.
- Sätt dig ner, sa jag!
Han satte sig på trottoarkanten och där satt han kvar tills polisen och ambulansen var på plats.


Fortsätt min berättelse om du känner dig manad, så gör vi en riktig roman om detta genom bloggarna. Glöm inte meddela mig var du skriver fortsättningen!

Dag 20

Tänk vad två år kan göra.....

Nytt dygn - ny fotoutmaning! I dag är det dags för tema olika i utmaningen.

Här visar jag därför Lova som nyfödd och som tvååring.

Samma person men väldigt olika utséenden

Ropen skalla, mindre bröd åt alla!

De här budskapen verkar stämma ganska bra överens med min kosthållning, eller vad tycker ni? De borde banne mig få åka rakt upp på kylskåpet;)

Kommer ni ihåg på den gamla goda tiden när Socialstyrelsen rekomenderade 7-8 mackor om dagen? Jo, tjena....

Mannekängen rotar i sina lådor

De översta tre bilderna i collaget visar Lova i sin fina klänning som hon fick av kompisen Elvira från Göteborg och hennes familj i försenad födelsedagspresent. Visst blev hon fin i denna härliga retrostilen? De tre nedre bilderna visar hur det kan se ut när man själv inventerar i sin byrå.

Soltröja med UV-skydd från Hummel, hårband och söt t-shirt med text - Tycker du jag är charmig skulle du träffa min moster - var vad som hittades!

Allt skulle givetvis provas och inspekteras.

Nu sover Lova och jag ska äta ett för dagen sista mellanmål a la GI. Det blir keso med hackade valnötter och stora odlade blåbär från ICA (frysdisken). Sjukt gott, om ni frågar mig. Mycket bättre än glass eller sockrig yoghurt som jag tidigare åt en del av. Detta är verkligen ett hett tips från mig till er. Det enda som kan hända er är att ni tappar något kilo i längden, vilket många uppskattar!

Om vädret blir bra!

Då har vi våra planer för helgen spikade.

Vi åker till Skånes sommarland Tosselilla....men bara om vädret blir bra.
Där finns ett vattenland med nio uppvärmda pooler och tretton olika sätt att ta sig i poolerna (varav vissa är riktigt branta;)) ett lekland med hopptorn, gocart och grillar där man kan göra sin egen mat om man inte vill käka i pizzastugan, hamburgerbaren eller skogskiosken. I Tarzanskogen svingar man sig i lianer, klättrar och balanserar på stockar och sten. Dessutom har de djur som shetlandshästar, minigrisar, getter och lamor bara för att nämna några exempel. Även minigolf och att vaska "guld" är populära aktiviteter. Som om detta inte skulle vara nog har de ett tivoli med massor med karuseller för små busar som Lova. Där tror jag vi kommer hänga en del! Att paddla kanot och cykla med BMX cyklar kanske kan vara något? I så fall finns även det på Tosselilla.

Är det någon som vill hänga på så säg till, vi har en stor bil med sju sittplatser och massor med utrymme för vagnar och dylikt. Glöm inte badkläder!!!

Hoppas på sol eller i alla fall en regnfri helg

Lördagen blir det troligtvis!

Kostnad 130 för vuxen och barn över en meter! Barn under en meter går in gratis

Kika på http://www.tosselilla.se/ för mer information!

Dag 19

Fotoutmaningen fortsätter nu....

På begäran av er läsare tar jag mig nu i kragen och fortsätter fotoutmaningen. I dag visar jag bilder på hyreshuset vi bor i och det blev visst några stycken bilder eftersom det är många gavlar och vinklar här;) Vi bor högst upp så en av de kuporna ni se i bild är fönstren till Lovas rum. Den megalånga trappan är den vi måste ta för att komma upp i loftgången varje gång vi kommer hem eller när vi ska gå ut. Trappan är enda vägen även om vi är packade med vagn, väskor, påsar från ICA och en trött Lova som vill åka snålskjuts på sin pappas arm. Detta är inte nice så markplan med egen trädgårdstäppa står som ni förstår högt i kurs just nu. Vi har trädgård här också med stolar, bord och grill som vi delar med grannar, men den förbannade trappan är där ändock! Jag vet inte när huset är byggt men en massiv renovering skedde för tjugo år sedan och lite till och från renoveringar har skett sedan dess. Inomhus har vi världens tråkigaste parkettgolv a la hyresstandard och plastmattor....tvi vale!!! Väggarna målade vi om för annars hade vi aldrig kunnat bo här. I kök och de flesta utrymme målade vi vitt, men i hallen har vi stålgrått och så har Lova en svart fondvägg i sitt rum och vi en chilliröd fond i vårt sovrum. Toaletten här nere fick vi renoverad och den blev helt okej med tvättmaskin/torktummlare. Toa där uppe målade vi själva samt bytte ut det fula åttiotalsskåpet mot spegel och lång hylla på väggen. Kyl/frys är nytt liksom ny spis...detta är saker som höjt levnadsstandarden en del, hihi;) I denna tvåvåningstrean finns dessutom en stor klädkammare vilken har räddat oss många gånger. Den rymmer mina och Pers kläder, samt vinterjackor och skor, en del av Lovas avlagda kläder och lite elektronik som inte används.

Vi trivs här men saknar egen trädgård med en gunga till Lova och stör oss på trappan. Detta har gjort att vi nu letar lite smått efter annat boende men utan stress och press, för då blir det bara fel! Ett hus blir det med all säkerhet men det är mycket som ska stämma.

En knallgul klocka mot en sommarbrun arm?

Från Jet Set kommer denna armbandsklockan för runt en 500-lapp! Kan det vara något att byta den fina silverklockan mot då och då? Jag vågar ju knappt ha på mig min klocka av rädsla för att tappa den. Du hittar denna i massor med färger på http://www.uropenn.se/

Tack och lov för att den dimper ner...och denna gång med en gåva till på köpet!

Jag älskar ju som bekant tidningen Mama och varenda gång den kommer i min brevlåda blir jag barnsligt förtjust och går med lätta steg från brevlådan till vår ytterdörr. När jag väl tar tiden att sätta mig med den så vill jag läsa från pärm till pärm. Jag missar inte en endaste rad! Senast jag teckande ny prenumeration fick jag en biobiljett på köpet vilket inte var helt fel. Jag tror det blir syrran och jag som ska gå och se Pirates of the Caribbean 4 på bio i dagarna. I alla fall snackade vi lite löst om det i går när vi träffades med barnen. Hilma och Lova hade pusskalas, tittade på Astrid Lindgrens filmer och låtsas-sov i Josses säng. Rätt som det var blev de akut dåliga i magen...båda två....och fyllde en varsin blöja. Jag ska inte gå in närmare på detaljer men det luktade inte friskt om jag säger så. Någon timme senare fyllde Hilma en ny blöja. Josse och jag spritade våra händer och så åkte Lova och jag hem. Något mer hände inte. I dag har jag inte hört av syster så jag tror att allt är okej. Kanske var det något olämpligt som de åt.
Magåkommer kan vi vara utan nu, känner jag!
Pusskalaset och de vänskapliga kramarna mellan kusinerna hamnade via Josses Iphone direkt in på Facebook. Ni som har tillgång till Josses sida bör ta och kika in på de bilderna. Jag däremot fick dem i min mobil men hittar givetvis inte sladden som behövs för att föra över dem i datorn!

Nytt till Lovas rum!

Jag har länge lovat att jag ska lägga ut bilder på Lovas rum för er som frågat efter det! Tyärr har jag inte prioriterat det, men ska skärpa till mig på den punkten. Nu kan jag dock lika gärna vänta in hennes nya prylar, en stol att ha brevid sängen och ett påslakanset i rött med vita moln.

Det borde komma i dagarna!

Stolen är från jabadabado och påslakansetet är designat av Gunilla Axén och heter kort och gott "Moln". Just denna serien med moln har jag sedan innan till Lova och tänkte nu förnya lite i sängen men behålla de kuddar hon redan har i detta mönster. Bilder kommer!

Besök från den västra kusten!

I dag har vi varit lyckligt lottade och fått besök av Danne, Sandra och deras lilla Elvira som är tre år. De skulle åka till Dannes kompis i Tomelilla också denna helgen och passade alltså på att hälsa på även här. Sandra och jag har varit bra kompisar i tre år och umgicks en hel del när vi båda bodde i Göteborg. Det var så roligt att få träffa Elvira igen och det tyckte Lova också. Sist de sågs var inte Lova riktigt med på noterna, men nu har hon växt till sig och de båda flickorna lekte bra tillsammans. Eftersom de var här över lunchen bjöd vi på mat och sedan fikade vi med kaffe och hembakad kladdkaka, rörörda hallon och grädde. Jag fuskade lite med GI idag och åt av kladdkakan. De rårörda hallonen var sockerfria som tur var!
Sandra har en liten pyttebula på sin annars så smala mage. I november kommer familjens nytillskott och det ska bli spännande att följa deras resa. Danne visade stolt sin nya tatuering där Elvira fått sitt namn förevigat. Jag är bra sugen på att tatuera in Lovas namn någonstans på min kropp. Detta är något jag tänkt på länge men som liksom fick mer fäste i dag när jag såg hur läckert det blev på Danne. Var och hur det ska stå skrivet vet jag dock inte än. Det blir i så fall min första tatuering. Jag har ofta tänkt tanken att en tatuering skulle vara kul, men har i nästa andetag tänkt att jag absolut inte har något att tatuera in, och så har det stannat vid en tanke. Det ska vara personligt, det ska kunna finnas där för alltid utan att man ångrar sig.
När Lova föddes var det självklart. Att tautera in hennes namn var givet!!

Sandra och jag tjattrade på som vanligt, ingenting hade förändrats där! Vi fick världens finaste bukett med ljust rosa liljor och vita rosor. Den fick sin plats direkt på köksbordet så att vi kan se den från alla hörn i lägenheten...eller ja, nästan! Givetvis hade Sandra gjort den själv, hon jobbar som florist och är Göteborgs bästa enligt mig. Sandra har fått sätta samman många buketter till mig under tiden jag bodde i Göteborg. Bortskämda Lova fick dessutom en försenad födelsedagspresent av Elvira, en jättefin klänning! Bilder kommer vid tillfälle!

Tack för i dag finaste vännerna!

Bra jobbat!

Bra jobbat Eric Saade i kvällens Eurovision Songcontest.
Vinnar-låten var lam och tråkig, Eric borde ha vunnit om ni frågar mig!
Vi hade en riktig myskväll de tre timmarna och trettio minuterna som festivalen varade.
Nötter och Pepsi Max åkte fram på bordet och så en tablettask till Lova.
Per valde öl, hur man nu kan göra det!?! Hur gott på en skala? Jag har aldrig förstått mig på smaken, men det kanske jag gör en dag, vem vet? Jag har nämligen börjat dricka kaffe 33 år gammal. Det är aldrig försent för något! Visste ni att fem koppar kaffe om dagen ger ett bra skydd mot bröstcancer, några koppar om dagen är en aning fettförbrännande och om jag inte minns fel skyddar samma mängd även mot hjärtinfarkt. Rätta mig på det sista om jag har fel!
Snart är det sängen som gäller men först ska jag läsa in mig på en sak och avverka ytterligare en blogg som jag inte tittat på i dag.

Till Caroline!

Ett inlägg bara för Caroline

Lova i sin Ralph Lauren klänning! Samma som Stella eller?
Å va jag saknar denna klänning. Stellas var verkligen skitsnygg.
Vet du var hennes farmor köpt den?


Lova är 1 år och en månad på bilden

Fredag igen!

Det är fredagkväll och här kommer ett bildcollage med lite av det senaste i lilla busans liv!
Lova testar sina nya gummistövlar från Didriksson. Bakom badcapen finns en liten badanka som älskar att duscha i tid och otid. Att köra vagnen är en ny hobby men att bläddra i sina böcker går också bra;) Undrar ni varför Lova fått på sig en ful tröja med Hello Kitty (som jag tydligt deklarerat att jag inte gillar) så kan jag berätta att det är hennes eget val, en ettårspresent som legat i hennes byrålåda och skräpat tills den en dag fick bli en dagis-tröja...och Lova fick upp ögonen för den. Så är det med den saken!

Gummistövlarna är inget jag kan rekomendera på grund av dålig kvalité. Det kändes precis som om Didriksson bara tänkt att hey, det har ju gått bra för varumärket, låt oss göra ett par gummistövlar till barn av det sämsta jävla gummimaterial vi kan hitta och åker snålskjuts på vårt goda rykte. Givetvis ska de kosta en hundralapp mer än andra stövlar eftersom det är just Didriksson. Nej, det håller inte!! Dessutom försvann en del av loggan på ena sidan av foton ungefär samtidigt som vi packade upp stövlarna ur kartongen. Snålt med reflexer var det också vilket jag tycker är ganska viktigt på en barnstövel.

De åker tillbaka, än så länge är Tretorns stövlar de som imponerat mest på mig!

I dag har Lova sjungit hela dagen "uppe me, uppe me, uppe me med beebanbola"

Översättning "upplev mer, upplev mer, upplev mer med bredbandsbolaget"
Var tror ni hon har lärt sig den? ;)

TREVLIG HELG!!

Så mycket att berätta - så lite tid!

Nu när det fina vädret kommit så kommer vi in senare om kvällarna och det innebär i sin tur senare kvällssysslor i hemmet. Just nu till exempel har jag både tömt tvättmaskin och tumlare plus startat en ny maskin. Jag har sorterat in tvätt i klädkammaren och röjt upp på diskbänken. Sopor åkte ut och köksgolvet tvättade jag av lite snabbt eftersom det är vitt. Japp, ni läste rätt, vi har ett kritvitt golv i köket,och det blir snabbt smutsigt när man har en kladd-höna i hemmet som spiller både av misstag och medvetet. Bord har torkats av och en ny hemtelefon har installerats eftersom Lova förstörde vår andra. Kvällen försvann på nolltid! Lova fick för sig att hon inte skulle sova i kväll så att Per fick lägga sig med henne...och där somnade han! Jag har inte sett röken av honom sedan klockan 19.30. Det tar tydligen på krafterna att vara bilmekaniker;)

Nu ska jag bekanta mig med min nya kamera och helst inte komma i säng senare än tolv i natt!

Hoppas ni har en fin mitt-i-veckan kväll och förlåt för mitt förra inlägg som har ungefär en halvmeter vit yta efter sista ordet....varför blir det så när man lägger in en massa foton och flyttar dem uppåt i bloggen? Skulle inte skrivytan kunna anpassas efter det? Tydligen inte...eller vad gör jag för fel?
Kiqi, Caroline...och ni andra som vet, please help!!!!

En liten sessa med sin mamma på vift

I dag har vi haft en helt underbar eftermiddag och kväll i Skåne. Vädret har varit kanon och lockat till utomhusvistelse. Jag och Lova tog en promenad förbi sjön och lekparken där vi stannade och gungade, sedan hälsade vi på änderna och fortsatte upp mot Pers verkstad. Innan dess stannade vi för bränslepåfyllning på ICA där Lova fick en banan och smoothie när jag hämtade ut paket. Väl uppe på verkstan ser ni på bilderna nedan vad den lilla hittade på.

Hon fick för sig att fötterna var smutsiga och att även de nya skorna (aldrig förr använda) behövde en uppfräschning. Jag kan väl inte påstå att jag höll med henne, men jag var en trött och ovanligt snäll mamma i dag. Axlarna värker och mattheten i kroppen är alltför påtaglig. Så det blev i det stora hela som Lova önskade. Även hennes pappa gav efter för önskningarna och skjutsade henne på sin städmaskin innan arbetsdagens slut.

I kväll blev vi sugna på grillat, ingen ville förbereda maten i en varm och innestängd lägenhet, så vi ringde mina föräldrar och frågade om det var okej om vi utnyttjade deras trädgård för lite korvgrillning (korv utan bröd för min del) Det visade sig att de tänkt precis samma sak och så handlade vi med oss en dricka och blev sedan bjudna på resten.
En korv fick jag ner sedan tog det stopp. Min matdag i dag har varit katastrof. Jag vågar inte ens gå in på GIs hemsida och lägga in det jag ätit i matdagboken för att jag är rädd att en stor röd blinkande varningslampa kommer visas och mina farhågor besannas! Frukosten var väl okej, det blev ägg och bacon som vanligt.....men sedan urartade lunchen då jag bara hann ta en handfull nötter och lite mörk choklad. Allt för många timmar senare tog jag alltså en tjock grillad korv utan bröd. Hmm, vad säger GI-polisen om detta? Not good! Jaja, sent i kväll räddade jag situationen lite genom att ta en stor bit brieost, en avokado och några skivor rökt skinka. Till det några gröna oliver. Det blev nog en rätt okej lunch (den som aldrig blev mitt på dagen).

Det är så svårt att få till det om man blir det minsta stressad eller om vädret är strålande sol och man helst vill äta ute utan allt för stora ansträngningar i köket.

Just nu sover vår lilla sessa och jag ska ta och packa upp mina paket från posten. Jag har fått ett par fina gummistövlar till Lova och ett par skor åt mig. Bilder kommer senare!

Alla fina kommentarer från er

Tack för era fina kommentarer som dimper ner här i bloggen.

Ni är verkligen de bästa läsare och vänner som finns:)

Skynda och fynda!

För överkomliga 49 kronor får du just nu denna på http://www.hm.se/
En bra sommarklänning för de små att byta med på dagis, på stranden eller lite varstans i sommar! Randigt i flera härliga kulörer är ett säkert sommarkort och gillas skarpt av mig

Vikarie på bloggen

Tjena, i kväll är det jag som har hand om bloggen, sa mamma! Jag får skriva precis vad jag vill och därför blir det nu en liten genomgång av min lördag. I förmiddags följde jag med pappa till verkstan så att mamma kunde få ligga kvar i sängen och läsa sin nya bok. Pappa köpte korv med bröd till mig och så fick jag smaka kakor ur hans burk i kundhörnan. Mamma skulle bara veta! Vi städade, vattnade blommor och körde med skräp till tippen. När jag kom hem på eftermiddagen fick jag byta kläder. Mamma undrade hur man kunde smutsa ner sig så till den milda grad men jag bara skrattade och tjoade, det är ju inte jag som tvättar kläder här.
Böckerna som ni ser på bilden har jag fått av min snälla moster Johanna och de handlar enbart om Barbapappa vilket åtminstone mamma tycker är väldans trist då jag tvingar henne att läsa dem för mig femtioelva gånger per dygn. Jag gillar dem i alla fall och tycker gott att det tål att upprepas hur Barbapappa kom till, hur han träffade Barbamamma och hur de sedan fick massor med små barbabarn samt byggde ett större hus. I bland när mamma tror att jag inte ser gömmer hon undan böckerna, men det där är bara dumheter, jag hittar dem lika snabbt igen.
Till middag gjorde mamma kassler med ostgratinerade champinjoner och blomkålsgratäng till oss, pappa var inte hemma! Jag kladdade bara med maten i dag....jag kände mig så mätt på kakorna jag fått av pappa. Mamma blev nog allt lite sur men man kan ju inte behaga alla!
När jag sedan krävde läsk i stället för mjölk till maten fick mamma ett spel. Hon ringde pappa och undrade vad han gav mig när jag var på verkstan...men pappa försäkrade att han aldrig hade gett mig läsk.
Sedan blev kväll, mamma och jag hade det mysigt vid tv:n. Vi tittade på Pingu och Tommaståget. Två av mina största favoriter. Katten Bosse låg brevid oss och ibland fick jag till en bra spark på honom. Mamma rynkade pannan och sa att så där gör man inte...det blev lite pinsamt....men jag har ganska lätt för att glömma....och liksom gå vidare! Några sparkar blev det nog men Bosse han klarar sig alltid. Precis innan sängdags råkade jag välta ut mammas kopp med tee men som tur va, sa mamma, så hade det svalnat ganska mycket. Väl uppe i sängen bad jag mamma sjunga "Tomten" eller "Ett litet hus i skogens slut" som mamma påstår att den heter. Hon sjöng och jag både sjöng och gjorde tillhörande rörelser med händerna. Mamma har lärt mig dem. Sedan klappade mamma mig på huvudet, rättade till mitt täcke, pussade på mig......klappade mig lite till...och sedan....sedan blev det mörkt.....jag sover!

Grillafton

Eftersom vädret i kväll visade sig från sin bästa sida så beslöt vi oss för en grillkväll hos mina föräldrar där Lova kan springa fritt, gunga, åka rutschkana och elbil (det blir enklast så).
Vi handlade kött som marinerades, grönsaker, såser och fetaost men även potatis till dem som äter det...det vill säga alla, utom jag! Jag som aldrig känt sug efter potatis, pasta eller ris sedan jag blev en GI:are kände faktiskt i dag att jag ville ha. Jag stod på mig och struntade i det. Det kommer att vara så här, det kommer att komma hinder, prövningar och frestelser. Det har jag med i beräkningarna.

Lova och Per somnade på studs när vi kom hem och jag njuter av lugnet!

Jag hoppas ni har en fin fredagkväll

Nattliga bekännelser

Godkväll kära läsare, just nu sover ni förmodligen gott, de flesta tenderar göra det klockan två på natten, men inte jag. I går kväll blev det knas då jag nattade Lova klockan 19.30 och somnade själv på kuppen. Klockan 00.30 i natt vaknade jag och var piggast i stan, hopplöst!
GI-dagen har rullat på bra och jag känner mig lite lättare i kläderna, men när jag vägde mig hade jag gått upp två hekto sedan sist!!! Döm om min förvåning, men jag fick ett bra svar inne på GIs hemsida och känner mig nöjd med förklaringen. Förmodligen är det så att min kropp börjar bilda muskler på grund av det höga proteinintaget och muskler väger som bekant mer än fett. Dessutom kan det ta tid för vissa att få igång den där riktiga förbränningen, i synnerhet om man tidigare bantat hårt med pulverdieter och så (precis som jag gjort). Så jag kämpar på, det är inget ansträngande direkt eftersom jag aldrig behöver gå hungrig. Sedan ska jag sluta äta min deciliter bär varje dag för även om bär är nyttigt och uppfriskande i den annars så tunga fettrika kosten, så får man inte glömma att bär innehåller faktiskt både lite fruktos och kolhydrater. Nu får vi ser vad detta ger!

Det blir mycket snack om GI men så ser min underbara värld ut just nu och då blir det mycket koncentration kring det. I övrigt kör jag så att det ryker med fotoutmaningen som ni kan se nedan. Nu tog det dock stopp eftersom morgondagens tema är Här bor jag!
För att kunna visa er var jag bor måste jag i morgon gå ut och fotografera huset från utsidan, foton jag inte har sedan tidigare!

I dag har Lova och jag skänkt 200 kronor av hennes födelsedagspengar till välgörande ändamål, till barncancerfonden! Lova är för liten för att förstå vad hon bidragit med men i framtiden ska hon få vara mer delaktig.

Nähä, om jag skulle ta och hitta tillbaka till sängen och åtminstone försöka sova:) Det bästa med att ligga vaken i ett tyst sovrum är att de bästa tankarna dyker upp, man blir oerhört energisk och kreativ...ända tills man ska ta itu med de bra tankarna i praktiken och inser att de inte var hållbara....men lite kul är det allt.

Godnatt säger jag till er, mina fina läsare!!

Dag 18

Mer utmaning kommer här i form av känslor och frågan är om det inte är lite känslor med på ett hörn här;) Frustrerande känslor eller är det hopplöshet? Tröttheten kanske, som gör sig påmind? Hur som helst så är det Lova som är ledsen när det inte blev som hon hade tänkt sig. Bilden är tagen tidigt i höstas förra året, jag gissar på att hon är runt 18 månader fyllda.

Dag 17

I dag visar jag ett ögonblick ur mitt liv! Här är jag och en liten Lova som är nästan åtta månader på bilden

Dag 16

Nytt dygn blev det för cirka 30 minuter sedan vilket innebär att ytterligare en bild kommer upp i fotoutmaningen, denna gången ett självporträtt i svartvitt