För mycket av det goda?

Jag som är en måttlig kaffedrickare, om ens det, gjorde mig nyss en rykande het latte med Tassimon...ni vet, kaffemaskinen från Bosch! Egentligen är den köpt för att skämma bort kunderna på Pers verkstad men eftersom den hamnade på en provrunda här hemma ska jag nu göra allt för att behålla den här. Undra hur stor genomslagskraft detta får på Per? Noll, förmodar jag men man kan ju alltid göra ett försök. Vi sitter just nu i ett elektroniskt mekka då det i samma rum även finns två platt-tv, tre bärbara laptopar, en multimediastation (hoppas det säger er något för jag kan liksom inte förklara mer ingående vad det är, tekniskt handikappad som jag är)

Det mesta är givetvis köpt för att installeras på verkstan men det har hamnat här hemma. Varför vet jag faktiskt inte riktigt. Allra bäst trivs jag i elektronikfria rum så detta är, som ni förstår, inte riktigt min melodi. Nu är det helg, kanske kan lördagen vigas åt att få upp dessa prylarna till verkstan! Jag hoppas det....men som sagt, kaffemaskinen och ett par av datorerna kan få vara kvar. Att ha EN tv kvar kanske inte heller är så dumt? Det händer ju faktiskt att jag sneglar upp på skärmen en och annan gång när datorn segar sig;) Jag vet en som skulle bryta ihop om tv:n försvann, nämligen mannen i familjen!

Okej kära läsare, jag har en fråga till er

Tv:n eller datorn? Vilket blir det om du måste välja?

  

En fredagseftermiddag med minnen, sorg och känslor

Dimman i morse lättade snabbt upp i ett solsken som sedan blev starkare under dagen, en rikig brittsommardag! Jag har i dag tagit förväl av en man som funnits med på de flesta julaftnar under min uppväxt och som också funnits med på mina födelsedagar när jag var barn. Han var med på min konfirmation och på min 20-årsdag. Han gratulerade oss när vi fick Lova. Alla mina minnen av honom är ljusa och positiva. När han förlorade kampen mot cancer endast 65 år gammal gjorde det fruktansvärt ont inom mig. Livet kan så snabbt ta tvära vändningar och när familjer splittras så här blir det så många känslor i omlopp. Mina tankar har senaste veckan ständigt gått till hans familj.   

Roboten går lös i hemmet!

Ibland är det tur att man inte reflekterar över vad man faktiskt gör under vardagskvällarna. Ni vet, alla de tusen klädesplaggen och handdukarna man står och hänger efter tvätten, sedan plockar dem från linorna, stryker en del av dem och sedan viker vissa så fint man kan för att sedan springa runt på ovan - och undervåningen för att stoppa in kläder där de hör hemma. Tvätten är en sådan grej som tar mycket av min vardagliga tid och det görs rent runtinmässigt utan större eftertanke....man bara gör....som en robot! Man gör för att man måste...för jag menar, vem ska annars göra det? Allt man plockar med när Lova somnat är en annan sådan sak. Varje dag plockar jag leksaker från golvet, samma leksaker...dag in och dag ut. Jag samlar allt i hennes dockvagn som jag kör runt för att sedan lägga en stor filt över allt och placera den under trappan inför nästa dag. Tvätt, leksaker...och så har vi ju det här med disken. Då vi fortfarande väntar på vår nya diskmaskin så handdiskar vi sedan något halvår tillbaka. Våra hyresvärdar är inte så snabba om man säger så plus att vi bytt från ett skitbolag till ett annat. Båda bolagen skiter mer eller mindre i att lyssna på sina gäster och frågan om vi ska få en ny diskmaskin har inte varit helt självklar. Nu är det klart att vi ska få en och det skulle ha skett för två veckor sedan men blev förskjutet då en luftavfuktare skulle stå i någon vecka och minimera risken för fuktskador bakom maskinen. Det ena problemet avlöser det andra....and so it goes on! I alla fall, vi handdiskar och det blir en del på tre ätande personer då vi alltid gör hemmalagade middagar kvällstid med minst tre grytor och kanske en plåt eller ett stekjärn. En skål för salladen. Vi diskar, plockar upp i skåp, diskar, plockar upp i skåp....och, ja ni förstår!

Givetvis är jag fullt medveten om att jag inte är den enda som håller på med detta varje kväll och inte heller är jag den som har det värst. Tänk bara på alla flerbarnsfamiljer.
Men nu var det inte detta jag beklagade mig över, utan vad jag vill ha sagt är bara att det är en himla tur att vi oftast inte reflekterar över vad vi lägger vår kvällstid på. Börjar man tänka lite, fundera lite djupare, då tror jag faktiskt att man ganska snart blir en aning deprimerad!

Så nu glömmer vi det, försök glömma det jag nyss skrev om....för ert eget bästa;)

Hoppas ni har en fin torsdagskväll....med lite annat än bara vardagssysslor:)  

Högst på min, men även på Lovas, önskelista!

Finaste vinterdojjan till min lilla tjej. Tyvärr också en av de dyraste! 848 kronor kanske är lite too much för en växande fot? Hade det varit min fot så hade det varit billigt för en vinterkänga;)
Men fina är dem och de är värda att visas upp här i bloggen - kanske som lite inspiration för någon?
Hitta dem på www.uteungar.se 

Genomslagskraft!

Äntligen har jag fått gehör!!!

Minns ni polisen jag berättade om i inlägget "Polis, polis potatisgris"? Han kan gå och sänka sig. Han fick nämligen stark kritik av sina kolleger när jag sökte mig vidare inom poliskåren för att få hjälp.
Nu har jag fått till en anmälan som heter duga och den är nu skickad till åklagarens bord! Om den tar sig till rättegång ska jag fira med champange....

Det lönade sig att sitta i telefon hela dagen i dag....

Yeeeeeeehoooooo!!!!!!!!!

Lilla busen säger sitt

Hej

Äntligen får jag komma till tals, det var inte en dag för tidigt! Varenda dag öppnar jag locket på mammas dator och säger att jag vill med men det funkar lika bra som att försöka kombinera saft med mjölk och få sig en god dryck. Jag har gjort det så jag vet! I dag fick jag kritor när mamma och jag var i byn med Hilma och hennes mamma, moster Josse. Mamma köpte många så att jag ska kunna måla mycket framöver...men som ni ser på bilden ovan så gör jag mitt bästa för att bryta itu dem. Jag har redan hunnit förstöra cirka hälften av de kritor jag fick. Mamma suckar! Hon säger att jag är hopplös, men vissa ord som hon använder är svåra att förstå. Jag har börjat be om ursäkt när jag gör något fel Å förlåt älskling är de orden jag använder mig av. Mamma smälter som smör i solsken när jag använder mig av dem men på dagis tittar de på mig som om jag vore spetälsk eller nåt. Jag vill gärna glädja alla, men det är stört omöjligt! Jag fick prova min ena vinterjacka i dag, mamma fick en chock! Hon sa att jag inte hade växt någonting sedan förra hösten/vintern, men där hade hon fel. Klart jag hade växt! Jag har ju jättelånga armar nu... 

Mamma sa att det nog får bli både nya skor och jacka inom kort. Jo, jag tackar!

Jag har kommit på en massa tricks som man kan köra på kvällen när det är dags att hoppa i säng. Det ena är att säga att man är törstig, det andra är att fråga efter något av alla gosedjur som jag vill ha i sängen (det är alltid något som fattas i sängen). Sedan när detta är gjort kan man be mamma sjunga en sång . . och en sång till . . .och en sång till. Precis när mamma ska gå ut ur rummet frågar jag om det är dagis i morgon...och när mamma har svarat frågar jag om vi kan åka till mormor och morfar dagen därpå. När mamma har kommit ner i soffan och satt sig till rätta brukar jag kasta nappen i golvet och sedan lägga av ett litet skrik så att hon vet att det är dags att gå upp igen och ge mig nappen. När hon ändå är hos mig brukar jag be om en kram och en puss! Vill man sedan bråka lite till så kan man alltid gråta en liten stund tills man är sådär övertrött och bara däckar med fötterna på huvudkudden och alldeles svettig i håret, ni vet! Skrika sig trött är det bästa insomnings-tipset jag kan ge er, funkar varje gång!

Japp, det var lite från mig och min värld

Ps, snart ska jag skicka alla mina nappar till bebisarna, mamma och jag har pratat mycket om det och snart är det dags att lägga det stora kuvertet på den gula brevlådan och skriva Till bebisarna på det. Givetvis hoppas jag ju att bebisarna skänker mig en liten present som tack för alla de goa napparna!  

 

 

 

 

 

Strålande sol och lek i parken i eftermiddag

Lova vet exakt hur gunghästen (Zebran) ska gungas

Här i full galopp som synes!

Blogger har ett nytt gränssnitt och jag vet fortfarande inte riktigt vad jag tycker om det. Vad tycker ni andra som också har Blogger? Eftersom det var soligt och varmt på eftermiddagen i dag så var jag och Lova med Josse och Hilma på lekparken. Hilma hade ont i halsen och var inte så pigg på att leka och Lova var en riktig gnällspik. Kombinationen kan ni ju gissa er till. Efteråt blev det fika på Nyan och Josse shoppade loss på Klädkammaren. Senare i kväll har jag, andra syrran Johanna och Agnes varit och ätit kinamat på restaurang, mysigt!

Det kliar i fingrarna och ikväll ska jag fortsätta att skriva min bok....
men innan dess ska jag ögna igenom era bloggar för att troligtvis fastna någonstans och lämna mitt avtryck i form av en kommentar!

Jag hoppas ni alla hade en bra tisdag!

Shopping på dagen, kräftskiva på kvällen!

Att vara på shoppingtur i lördags resulterade i en tunika och ett par tights samt sju par trosor till Lova. Hårspray, almanacka till handväskan, bh:ar och en kofta till mig. På kvällen var det dags för kräftskiva hos syster Johanna med familj. Vi var sjutton barn och vuxna som åt kräftor, pajer, sallader och bröd! Till efterrrätt blev det hembakad kladdkaka med grädde som syrrans äldsta, Ebba, gjort alldeles själv. Dessutom hade hon bakat jättegoda muffins med äppel i. Så duktig mosters pärla är. Jag måste få skryta lite om henne för hon är fenomenalt duktig.

Nikolett och Chrille var där med sin lilla Embla. En mörk skönhet på 4200 g. En liten sötnos som fick igång känslor inom mig. Jag och mina systrar tävlade ner för trapporna när vi skulle ta emot Nikolett med Embla i sitt babyskydd. Johanna vann, hon fick hålla Embla först! Sedan var det min tur, jag satt med ett löjligt stort leende på läpparna och mådde prima. Jag tvivlade på om Lova någonsin varit så liten och jag fick rätt, Lova vägde nämligen 4345g när hon föddes mot Emblas nuvarande 4200g. Mörkhåriga små flickor med sammetkänsla på huvudet påminner starkt om Lova. Embla gjorde det!

Första bladet är skrivet.....

Fingrarna glider vant över tangentbordet och jag har skrivit det första bladet i min kommande bok. En bok som spänner sig över en femårsperiod i mitt liv och som har ett syfte att berätta en historia som flera kommer att chockas och förfasas över. Mina närmaste vänner vet exakt vad jag svamlar om nu men ni andra får nyfiket vänta....

Frågan är sedan, kommer något förlag att vilja publicera min historia? Det vet jag ju inte än!

Den lilla djävulen på min axel styr och ställer

Det är kväll, men inte vilken kväll som helst utan fredagskväll! Middagen är avklarad och Lova har somnat efter mycket om och men. Den lilla var på ett gasen-i-botten-humör hela eftermiddagen och kvällen i dag. Hon provade mitt tålamod flera gånger bland annat genom att doppa bröd i sin dricka samt kasta en tomat tvärs över hela köket. Jag bet ihop och räknade tio efter konstens alla regler. Jag är trött, PMS-häxan inom mig är på besök! Jag bad henne dra åt fanders, men vad hjälper det när hon har kommit för att stanna i en vecka. Hon tar in på "mitt hotell" och tar över mitt liv. När jag borde ha varit lugn ser hon till att jag blir skogstokig. När jag borde ha ätit grönsaksstavar med dipp får hon mig att äta choklad och glass. Hon gör så att min mage blir svullen som en ballong och benen känns tunga. Min hy förvandlar hon till en dassig sorglig historia som inte ens de finaste och dyraste krämerna rår på. Jag knaprar vätskedrivande för att få igen mina byxor...hon...ja, hon bryr sig inte ett dugg. Jag har hotat henne, jag har sagt henne ett sanningens ord....ja, jag till och med gav henne på käften en gång....men vad gör det för nytta? Ingen nytta alls!

PMS-häxan i kombination med en krävande Lova fick mig att ställa in promenaden med Jannika ikväll. Jag läser en tidning, dricker lite gott tee, slötittar på tv och bloggar. Det är ungefär vad jag mäktar med. I morgon ska jag och Jannika ut på shoppingrunda i Kristianstad. Jag bör hålla i pengarna, hålla plånboken stängd, men för att det ska ske krävs det största mest avancerade hänglås ni kan tänka er....i synnerhet när PMS-häxan också är med. Hon sitter där på min axel och berättar för mig att svullnaden och irritationen kan dämpas av ett riktigt bra köp! Hon är som djävulen själv, ni vet med horn i pannan! Enda problemet är att det finns ingen ängel, ingen motvikt! Alltså slutar det ofta med att PMS-häxan får rätt!

När sanningen går upp för mig....när jag inser att hon lurat mig....ja, då är hon försvunnen och blödningen tar vid!

Extra fin på dagis!

Min lilla tjej, naturligt vacker. Hon liksom alla andra barn!

I morse fick vi göra hönan extra fin då det var dags för gruppfotografering på dagis! Hoppas nu bara kläderna och hästsvansen i håret håller sig intakta fram till 10.30 i förmiddag då fotografen kommer....annars får det väl bli som det blir.....det är ju barn vi talar om.

Barn är barn med allt vad det innebär och det ska de få vara tycker jag. Jag gillar inte när vuxna pysslar till förbannelse med barnens hår som om det skulle betyda något för en tvååring....eller när en mamma (eller pappa för den delen) skriker i panik när barnet hoppar i en vattenpöl.

Vissa är smått maniska när det kommer till våtservetter och torkar små barnfingrar och små barnmunnar i tid och otid. Torka lite här och torka lite där. Andra kan inte se en snorkråka i barnets näsa, vissa står över sina barn som hökar när de äter en glass så att de inte ska spilla på nya tröjan! Herregud, säger jag bara. Jag förstår inte detta.....vi lever på tjugohundratalet och i alla hem finns en tvättmaskin och vi har tillgång till riktigt bra tvättmedel och fläckborttagare. Vad är problemet?

Låt barn spilla, låt barnen se lite kladdiga ut....det är bara charmigt tycker jag! Sen menar jag givetvis inte att de ska gå runt med massor med matrester på sina kläder eller ha glass långt upp i pannan när de ätit. Måtta och sunt förnuft är det som gäller!

Det värsta jag vet är när de i vissa länder eller kulturer börja sminka barnen tidigt, dresserar dem till små fotomodeller (som i USA, som är värsta exemplet). Skönhetstävlingar för tvååringar, va fasiken är det? Är de smått sinnesjuka, kan jag tycka!?!

Jag är faktiskt av den åsikten att jag inte ens gillar att små barn tar hål i örat. Varför ska de ha hål i örat? Är det för deras egen skull eller är det för omgivningens skull? Förmodligen för omgivningens och jag tycker inte det är rätt. Blir de sötare av att ha en liten diamant i örat och varför måste de göras finare? Barn är naturligt vackra och ska inte hängas på massa blingbling.

Om barnet utvecklade värsta allergin för att jag som förälder promt ville ta hål i örat på det, hur skulle man då reagera? Själv skulle jag nog dra åt snaran och hänga mig på studs. Barn ska inte behöva lida för att vi vuxna är fåfänga.

Hoppas min lilla flicka tittar in i kameran i dag på fotograferingen, det är allt jag bryr mig om!

Petrol och sammet i kombination!

Nu blev jag sådär akut sugen på en liten bebis igen! Blev du också sugen www.villervalla.se

Fyra livliga tjejer och deras mammor

I kväll träffades vi hemma hos syster Johanna med barnen, jag och Josephine. När de fyra tjejerna Ebba, Agnes, Hilma och Lova kommer ihop blir det full rulle. Full rulle på barnens rum, full rulle i köket och i vardagsrummet. Vi hjälptes alla åt (Hilma och Lova fick dispans) att skölja och hacka upp grönsaker och fetaost. På plattan kokte vi pasta och stekte bacon. Av detta blev det en pastasallad med knaperstekt bacon och så någon deciliter turkisk yoghurt. Jättegott och enkelt! Det är trevligare att äta kvällsmat ett helt gäng än bara lilla familjen. Johannas sambo arbetade kvällen och Per var kvar här hemma så vi var bara tjejer denna gången.

Nu är jag trött både i huvudet och i kroppen, dags att besöka bloggarna som jag älskar att följa - nämligen era!

Fullkornspasta och thaisås

Ja mycket mer kulinariskt än så blir det inte i dag när det snart blir dags för lunch! Klockan är 11 och jag har en timme kvar till lunchen. En timme då jag måste ta itu med det värsta man kan tänka sig, ringa femtioelva samtal och sedan använda varenda liten grå cell som finns i hjärnkontoret. I dag kan jag inte ligga på latsidan. I går fortsatte jag och Jannika våra promenader efter min förkylning och i dag ska vi fortsätta vara duktiga. I övrigt ska jag bara slappa och ta det väldigt lugnt i kväll.

Hönan får nya kläder!

Dagen har varit sorglig och jag fick tidigt ta emot ett samtal som jag önskar att jag sluppit ta emot. Inte av egoistiska skäl utan för att det hela var så pass sorgligt att ingen borde behöva uppleva det. Det finns människor som jag i dag skänker en extra tanke. Det gör ont, det gör det!

Som tur är fick jag annat att tänka på i kväll. Jag varit på Pomp De Lux party hos syster Johanna. Det var bra uppslutning och trevlig stämning. Många fina tjejer, en del med barnen vid sin sida, kom. Vi åt, drack och shoppade. Jag tror faktiskt de flesta handlade något. Kläderna är helt underbara och färgerna fantastiska. Jag hade svårt att bestämma mig och framför allt att begränsa mig. Notan blev som vanligt för hög! Klänningen ni ser i bild ovan köpte jag åt Lova och till den två par strumpbyxor i randigt och prickigt som ni ser längre ner i inlägget.

Tunikan i bild är bra mycket snyggare i verkligheten med supersöta detaljer som fyrkantiga knappar fram och samma knappar hela vägen baktill så att den är lite som en förklädesmodell.
Denna tunikan, en mörk jeanskjol och strumpbyxorna nedan tror jag kan bli en höstfavorit....så Lova fick den också!

Denna jumpsuiten fast i en ljus petrol färg köptes också i stl 98 så att hon kan ha den hela sommaren nästa år också. Nu på hösten sätter man en långärmad tröja under som på bilden, men till sommaren bärs den som den är....mot små bruna barnarmar! Så snyggt!

Nu när jag ser den i denna färgen (purple dust) så vill jag givetvis ha den också....men nej, minsann. Det är inte bara hönan som behöver nya kläder även hennes mamma behöver något nytt!

Det perfekta inlägget

Jag satt just och läste tillbaka i bloggen och konstaterade att mina stavfel och meningsbyggnadsfel är underbara....om man nu kan släppa det faktum att inget inlägg blir perfekt! Och det kan jag (det är också därför jag ofta börjar meningar med och) Ni vet, om jag skulle sträva efter det perfekta inlägget så hade det inte blivit ett enda inlägg publicerat här. Jag skulle haft enorm ångest innan jag postade det....och således skulle ni haft mindre och läsa.
Vilket föredrar ni?

Vet ni vad lilla Lova säger till mig varje kväll när jag nattar henne?

Godnatt älskling

Det är ord som värmer hjärtat upp i temperaturer som gör att det aldrig mer kan frysa till is.
Jag har skrivit det innan, jag skiriver det igen - vad vore livet utan barnen?

En kväll i veckan som gick var Lova ovanligt pigg. Hon höll sig vaken till elva och under den tiden jag försökte få henne att somna i vår säng (tillsammans med mig) fick jag höra både det ena och det andra. Jag brast ut i ett hysteriskt skratt när hon sa

- Älskling, vet du vad....

Givetvis underlättade det inte situationen. Hon satte sig upp i sängen och fnittrade, glad över att ha fått mamma att skratta så mycket. Sova? Varför ska man sova när man kan vara uppe och skratta med mamma? Älskling, vet du vad.....är en sådan fras som jag använder när jag verkligen vill att hon lyssnar på mig. Jag sätter mig till och med ner på huk och möter hennes blick. Klart som korvspad att hon har snappat upp den:)

Vänner, systerskap och onyttig mat i massor - good and not good!

Liten borstar tänderna, snart är det dags för sängen! I dag är det viktigare än vanligt för henne att borsta tänderna, hon har nämligen ätit på tok för mycket av det goda. Även jag har ätit som om jag hade en kropp som kunde lösas in mot en ny på ICA när den havererade. Ja, ni fattar!
Vi åkte som sagt bort till syster Johanna (utan kamera tyvärr). Där fick jag spontant två nya böcker (tack syster) och Lova blev bjuden på godis i mängder som blivit över från i går då deras barn hade avslutningsfest för alla barn i barnens fotbollslag. Ett helt fotbollslag, med andra ord! Jag är förvånad över att det var så rent, snyggt och helt hemma hos dem i dag, men även för att det faktiskt fanns godis över.

Sedan åkte vi vidare till syster Josse. Hos Josse träffade vi Jannika som kom bort på fika och lite tjatter. Josse hade bakat toscamuffins, jag hade med muffins med citronkräm, kanelgifflar och någon annan småkaka. Barnen lekte och bråkade om vartannat och eftermiddagen flöt på. I kväll blev jag inspirerad när jag hörde att Johanna med familj skulle göra tacos tillsammans med Josse. Jag köpte vad som behövdes och åkte hem och satte Per i arbete. Vi har nyss ätit klart och nu ligger Lova i sin säng och vi ska bara ta det lugnt de få timmarna som är kvar av söndagskvällen.

Ni förstår nu hur vi har ätit i dag? Jag är däst som en björn som går på vintervila...och på tv går ett matprogram! Dags att byta kanal!

Något jag har glömt att få ner i skrift är att jag i fredags hälsade på hos min kompis Anna och hennes familj. Det var inte en dag för tidigt och som vanilgt hade vi massor att prata om. På tisdag kanske jag träffar henne igen då det är dags för Pomp De Lux-party hos syster Johanna.

Inställda fikadejter och bebismys

På grund av min tröttsamma förkylning så har jag fått ställa in både dagens och morgondagens träffar med vänner och deras nyfödingar. Visst, dagens träff blev nog inställd av andra anledningar också då det var fler än jag som skulle åkt med i bilen till Nikolette och hennes lilla Embla. Det är verkligen synd! Min PW kommer förmodligen inte heller bli av eftersom många varnar för sambandet mellan träning och förkylning. Man ska ju inte utmana ödet!
Frågan som återstår är då, vad ska jag hitta på i dag - en vanlig söndag i septemeber!
Jag ska i alla fall hem till syster Johanna med Lova så att hon får träffa deras nykomling, kaninen Killevippen! En vit pälsboll med ilsket röda ögon. Han bor i en bur, modell megastor, som står på Agnes rum och tar upp hela golytan. Johnsson, hunden, cirkulerar kring buren nyfiken som få. Katten bryr sig föga...om kaninen, men desto mer om Johnsson. Snacka om att ha ett helt zoo hemma! Dessutom ska jag överlämna jackan jag fyndade i går. Den var nämligen till syrrans flickor! Båda två ligger på storlekar före och efter storlek 150 vilket innebär att de kan ha den ihop eller efter varandra. Med en fleecejacka under denna vindjackan blir den en perfekt jacka i höst och kanske mindre kalla dagar i vinter.

En kvällsrapportering lär dyka upp, förhoppningsvis med bilder!

Ha en bra söndag!

Värmande fleece och filt till Liten

Varmt och gott till Lova! Eftersom vi snart är inne i oktober månad och det faktiskt börjar bli riktigt kyligt ute så skulle jag vilja ha fleecejacka, vantar och filt från www.villervalla.se till Lova.

Min passion för ränder och stjärnor går aldrig ur, tydligen! Löööve it!

Kanske är tomten (läs Per) snäll i år, så snäll att han kommer nu istället för i december;)

Nytt och snyggt från min gamle följeslagare H&M

För att värma sig i vinter vill jag ha denna mössan och halsduken från H&M. Kabelstickat i denna färgen går hem hos mig. Hoppas de är lika fina i verkligheten som på bild. För att få dessa båda värmekällorna får du klicka dig in på www.hm.se och punga ut med 149 kronor för halsduken och 79.50 kronor för mössan! Det kanske det kan vara värt? Jag ska i alla fall ha mig ett set:)

Jag säljer...och jag fyndar!

Förra året fyndade jag ett par Kavatskor till bebis för 50 kronor, knappt använda. I dag fyndade jag en vindjacka från Didriksson i fin röd färg med huva och tejpade sömmar för 50 kronor. Jag börjar gilla Kläd - och prylmarknaden i Glimåkra. Jag säljer ingening, inte ett skvatt....men jag gör desto bättre fynd. Jag hade fotat jackan och tänkte lägga in bilden här så ni fick se men sladden mellan kamera och dator är försvunnen för tillfället. Jag sålde en vas, tre Cult design ljusstakar, en av Lovas avlagda jackor och ett par tumvantar som också varit hennes. Allt för den svindlande summan om 100 kronor (jag var nog lite för snäll).
100 kronor är också precis vad hyran för bordet kostar, vilket innebar att jag gick plus-minus-noll! Jackan från Didriksson, en korv med bröd, en fralla och en läsk kostade mig 80 kronor och så fick jag sitta och prata med Jannika i flera timmar samt träffa hennes mormor och morfar. Trevligt! Dessutom fick jag glädja en liten flicka i Lovas ålder med en sprillans ny leksak från Ikea. Hon fick den då jag tyckte den var otyplig att bära på in och ut ur bilen.
Så dagen var ju inte helt katastrof ändå! Den 15 oktober kommer jag att göra om detta igen men inte i Glimåkra. Då ska jag ha med ett helt nytt fodrat regnset till barn och en helt ny fleecejacka till barn i märket Didriksson. Båda i storlek 90! En använd Molo fleceejacka till barn samt några av Lovas avlagada Nova Star kläder i storlek 80. En huvtröja i rosa och en t-shirt i rosa. Finns det något intresse för dessa kläder redan nu så hojta till i kommentarsfältet eller maila mig på jennie.nilsson77@hotmail.com. Jag visar då bilder och diskuterar pris!

Allt är i välbehållet skick!

Kvällssvammel så här efter midnatt en fredagskväll

I dag har det varit en riktig brittsommardag i norra skåne. Jag bestämde mig för en PW mitt på ljusa dagen eftersom det var så soligt och varmt! Jag är ju ledig, så varför vänta till kvällen. Tyvärr är jag inte helt okej i halsen och har en rinnande näsa, jag borde kanske ha vilat från promenaden i dag. Jag hoppas inte detta har satt några större spår på mig eftersom jag och Jannika ska åka på Kläd - och prylmarknad (loppis) i Glimåkra i morgon förmiddag. Jag har samlat ihop en bananlåda, en bag och en babylift full med väskor, krukor, tidningsställ, någon vas och ljusstakar som jag inte vill ha längre. I bagaget på bilen finns ännu mer. Kläder som Lova har haft bland annat. Jag hoppas verkligen att prylarna går åt som smör i solsken för jag orkar nämligen inte packa med mig sakerna hem igen. Jag har hyrt ett bord men inser att jag kanske borde ha hyrt två...eller tre för att få plats med allt jag vill sälja. Förra året hade jag och syster Johanna lite flyt och fick plocka åt oss fler bord än det vi hade hyrt eftersom det fanns outhyrda bord kvar. Samma flyt nu känns inte troligt, men håll tummarna!

När man rensar och sorterar bland sina saker blir det alltid något slängt. I dag slängde vi en massa skit, det känns så befriande och så blir det mer överskådligt i lådor och skåp.
Hela kvällen har gått åt till detta, nu är det dags att hoppa i säng så att jag inte somnar stående framför mitt bord på Folkets Park i Glimåkra i morgon

Polis, polis potatisgris!

Näsan kliar, halsen gör sig påmind och det knastrar i öronen! Höstens första förkylning är här. Som ett brev på posten. Det bara kommer och man kan inte göra ett skit åt det.
I dag lunchade jag med ena syrran på Nyan och det blev en varsin sallad och en kaka att dela på som dessert. Mätta i magen gick vi och handlade en pyjamas till Lova. Över sommaren när hon bara legat i blöjan har jag inte reflekterat över hur mycket hon vuxit, men hennes gamla pyjamasar skvallrade en del om det! Nu har hon i alla fall en ny i storlek 98 som hon kan växa i.

I dag var jag hos polisen i ett ärende som jag inte vill/kan/får skriva om här i bloggen! Den polisen började närma sig pensionsåldern och hade litegrann av "den gamla skolan" i sig. Han började med att be om ursäkt för att det hade dröjt innan jag fick komma in på hans kontor. Han sa att han var tvungen och dricka en kopp kaffe för att hans blodsockerkurva sjönk snabbt på eftermiddagen. Ingen fara, sa jag! Jag la min legitimation på bordet, drog upp några dokument ur väskan och försökte berätta vad jag skulle. Det gick fan-i-mig-inte. Han hade antingen tvångstankar eller också var han maktkåt till tusen eller också kände han ett behov av att sätta kvinnor på plats. Jag vet inte vilket. Jag vet bara att efter att ha försökt i cirka tjugo minuter att lägga fram mitt ärende, hade han avbrutit mig femtioelva gånger. Han kunde inte hjälpa mig. Punkt. Lagen sa si eller si, förordningarna var dessa eller dem...
Lagboken stod centralt placerad bakom honom i en hylla och jag hade god lust att ta den och drämma den huvudet på honom.

- Det vet jag väl, för fan, att lagen ser ut så här...men nu bryr jag mig inte ett skvatt om det din paragrafryttare! Jag frågar vad du kan göra för mig.

Det sa jag ju inte givetvis, men ni ska veta att jag hade god lust även till det.

Att få prata till punkt och ha en chans att lägga fram sitt ärende borde vara varje enskild persons rättighet. Det borde vara så, jag tror säkert det är så....men nittonhundrafrösihjäl såg det nog inte ut så, utan då var polisen ett övermännskligt väsen som fick benen att skaka på folk när de gick förbi i sina uniformer och utövade makten de blivit tilldelade. Tyvärr tror jag nog denna nissen hade stagnerat litegrann i det årtiondet. Slutat tänka nytänk, slutat vidareutbilda sig, slutat lyssna på samhällsmedborgare och framför allt så sitter han på övertid. Polisyrket är nämligen inget du pensionerar dig från när du fyllt 65 utan det är ett eldsjäls-jobb som du bör lägga ned då du inte anpassar dig längre. Han hade avvancerat till en skrivbordstjänst. Han borde, enligt min mening, pysslat med fågelskådning och liknande pensionsysslor.

- Jag ska skriva ett pm till - - - - -säger han! Det kan nog hjälpa dig!

- Tack ödemjukast Herr polis....tänker jag......ironiskt, nästan hånfullt!

- Ja ja, visst...gör det...säger jag!

Med flinka fingarar...nej, med oerhört klumpiga fingrar början han skriva. Det tog 30 minuter och han var helt tyst under den tiden förutom några hummanden till svar på mina inlägg. Inlägg som det var av allra största vikt för mig att de kom med i texten. Efteråt skulle allt läsas för mig men inte sådär snabbt och käckt, ni vet, utan mer i stil med en försteklassare som precis lärt sig läsa. Jag försökte häva en suck! Han tittade upp och undrade om han missat något.

- Ja, var har du varit de senaste femton åren? (tanken som först slog mig)

Jag la till ett par punkter sedan var jag nöjd!

Han förklarade högljutt och sakligt för mig att jag inte skulle räkna med att en anmälan gjorde någon nytta då det var osannolikt att den skulle gå vidare till rätten. Han frågade mig ändå

- Vill du att jag gör en anmälan?

- Nej verkligen inte, inte med de förutsättningarna...då kan väl du lägga din tid på något annat, sa jag och spännde blicken i honom!


Efter att han dragit ett illa valt skämt som han ensam skrattade åt började jag plocka ihop mina saker och tackade för mig.

Trött både i kropp och knopp!

Här har vi mannen bakom Ikea, Ingvar Kamprad! Jag håller honom ansvarig för det faktum att jag åker till Ikea flera gånger i månaden trots att jag egentligen inte behöver något! Smart kille, det där!

Att åka och shoppa med två pigga tvååringar är ganska påfrestande. Det kommer nog inte som en nyhet för någon! Att sitta i en vagn är väldigt överskattat när det gäller Lova och hennes kusin Hilma, därför springer de runt i butiken istället. Visst, det funkar ju så länge de är vänner men när kusin Hilma kommer på att hon ska dra Lova på ett nacksving så blir det mindre roligt.

Platsen är Ikea, självbetjäningkassan! Lova började bli trött, hon fick sin napp och ögonen höll på att trilla ihop. Hon stod brevid mig och höll mig i jackan under tiden syster Josse scannade in mina varor. Rätt som det är ser jag hur Hilma kommer fram och lägger Lova på golvet med ett nacksving. Hon slog i sitt lilla huvud. Båda två blev ledsna. Båda fick tröstas!

Platsen är KappAhl och två busungar springer runt och ska prova paraply och mössor! Hilma mäter sig på en mätsticka som personalen hängt upp. Hon är 93 cm lång. Lova totalvägrar! Jag plockar snabbt på mig ett par mockasiner och ett par jeanstights till Lova för strax därefter behöver en viss blöjfri dam gå på toa (läs Hilma) och det är slutshoppat för oss alla! Det blir en snabb färd till Ikea eftersom KappAhl saknar toalett.

Platsen är Ikea, restaurangen! Två busungar vägrar att äta sin lunch för att leka är roligare! De fastnar på barnavdelningen och vi vuxna har sådär kul!

Platsen är i bilen, på ICA Maxi stormarknads parkering. Två trötta barn bråkar om nyinköpta leksaker! Vi väntar på syster som är inne och handlar vit målarfärg. Värmen blir olidlig i bilen och då vi öppnar bildörren går larmet av! Vi ringer till syster som kommer ut med nyckel/låsdosa och ska försöka stänga det. Lagom till hon kommer springandes har larmet slutat tjuta av sig självt. Hon går in och betalar färgen.....sedan åker vi hem!

Vi kom hem med skrivbord, köksredskap och grytset till barnens kökshörnor (till deras rum) LACK-bord i vitt och lite annat smått och gott.....såsom godis....ja jag vet...jag är bortom all räddning! Jädra Ingvar Kamprad, varför fick du snilleidén Ikea...som på senare tid även utvecklats till och bli gotteboden Ikea?

Tjejkväll, ommöblering och banankaka - vilken helg vi har!

Jag hade en jättemysig kväll i går med mina systrar och Janina! Vi dippade grönsaksstavar, åt kex med ost, vindruvor och drack cider. Lite godis blev det förstås också. Det snackades om barn, jobb, utséende och tatueringar...bland annat! Inte ens en tjejkväll kan avstyra mina planer på att powerwalka varje dag, så klockan 22.30 mötte jag upp Jannika utanför min systers hus och vi tog en snabb promenad. Efteråt gick jag tillbaka till syster och tittade på film. Lova som sov över hos sin mormor och morfar fick sällskap av mig runt midnatt någon gång. Finns det någon mysigare än att krypa ner hos sin sovande tvååring? I morse åkte mamma och pappa till Danmark med goda vänner och jag och Lova käkade frukost i ett tomt hus. Sedan tog vi mammas bil och åkte till Josse och hjälpte henne att möblera om sitt hem. Det hela resulterade i att lilla Hilma fick ett större rum och mamma Josse ett större sovrum. Vardagsrummet blev betydligt mindre men väldans mysigt.

Sedan åkte vi och handlade mat och nu sitter vi, jag och Per, här i en varsin soffa, med en varsin laptop. Romantiskt så det förslår;) I ugnen står en banankaka och Lova har fått jordens frispel. Bosse, katten, befinner sig mitt i skottlinjen och är väl inte helt nöjd med siuationen!
I kväll är Jannika (min fina vän och powerwalkare) på firmafest så om någon timme ska jag ge mig ut på promenad själv....men under förutsättning att jag inte stoppat i mig för mycket av banankaka med grädde och riven mörk choklad på toppen.

Partykväll med tjejerna!

I kväll blir det äntligen barnfritt och tjejkväll hos systeryster:)

Det behöver jag!

Ha en härlig fredagkväll alla fina

Tuff brud i lyxförpackning!

Lova i sin nya skinnpaj, tunika från Me&I och leggings från HTKF!

Svarta gummistövlar -Tretron

I kväll var jag ute och powerwalkade för mig själv då Jannika var upptagen med jobb.

Jag steppade fram som en pigg 85-åring i tjugo minuter innan jag kunde gå normalt (förmodligen pga träningsvärk) Nedre delen av ryggen var helt bortdomnad...eller jag vet inte hur jag ska förklara! Hemsk känsla! I morgon får jag prova att byta mina skor mot ett par andra. Jag tror inte det hjälper, men vad gör man inte i desperata lägen? I morgon kör vi igen.

Dags att hoppa i säng!

Godnatt

Jaha, det var den telefonen!

Lova kastade just min mobiltelefon i golvet så displayen sprack rakt igenom!
Ibland älskar man sina barn lite extra, ellerhur;)
Nu får det nog bli en Iphone i alla fall trots starkt motstånd, hihi;)
Ska jag vänta på femman tycker ni? Eller räcker det med fyran till en icke-teknik-kunnig person som lilla jag?

Ludvig, Louise, Lovisa och Lova!

Vilken tur att jag hade en present liggandes i klädkammaren för tillfällen som dessa. Givetvis ska man ha en present när Bollibompa säger att man har namnsdag!

I dag har lilla hönan namnsdag! Inte enligt den svenska almanackan där namnet Lova inte finns med men på Bollibompa;) Tidigt i morse hade Bollibompas programledare önskat alla barn som heter Lova en trevlig namnsdag, tyvärr missade vi ju detta! Men det kom ett mess från syster och Hilma som önskade Lova en bra namnsdag!

När jag sökte på namnet Lova på http://www.namntoppen.se/ så visade det sig att Lova härstammar från följande namn i denna ordningen Ludvig, Louise, Lovisa som sluligen blev Lova! Ludvig betyder "berömd kämpe" och just namnet Lova är ovanligt i Sverige i dag och har som sagt ingen egen dag i almanackan.

Ett ovanligt men ändå vackert namn var det som var viktigt när vi skulle ha namn till vår förstfödda! Tanken var att hon inte skulle ha ett vanligt namn på grund av förvirring i förskola och skola i framtiden. Ni vet, Lova A, Lova K och Lova O! Inte så himla kul!

Förutom Lova hade vi Ellie som ett alternativ.

I andranamn heter hon Amanda som jag alltid har gillat men som jag inte ville ha som förstanamn av flera anledningar. Ett jättevanligt namn bland flickor som föddes på nittiotalet men som i dag har avtagit i populäriet. Vackert som bara den, tycker jag!

Lova Amanda

När stan blev mitt vardagsrum!

Jag är inne i en period när flera olika inredningstankar ploppar upp i huvudet och så känner jag mig ovanligt kreativ. Jag har massor på gång i tanken och flera projekt att ro i hamn om jag sätter dem i verklighet. När hösten knackar på dörren, som nu, så vill jag hemskt gärna inreda i mitt hem. Jag vet inte riktigt i vilken hörna jag ska börja...eller om jag ska börja! Jag vet bara att det kliar i fingrarna. Att inreda är utan tvekan ett av mina största intressen.

Jag började inreda i mina föräldrars hus redan när jag var barn och då talar jag inte bara om mitt eget rum utan även gemensamma utrymmen som vardagsrum, kök och så vidare. Jag försöke övertala mamma att byta gardiner blott 12 år gammal! Det gick så långt att hon tillslut frågade mig om råd när de renoverade huset. Pappa också! Jag har varit med och hämtat färgkartor, tapetprover och lampor. De gick helt på min linje, allt som oftast. Det är länge sedan nu, men intresset finns kvar. Det slår till med full kraft så här i perioder numera!

När jag pluggade och bodde i en liten etta på campus försvann intresset. Jag hade inte tid eller ork eller pengar. Vad var det för mening att försöka få det snyggt i en hyresetta? Det var en genomfartslägenhet som jag visste att jag inte skulle stanna kvar i. Dessutom var den ovanligt fräsch då huset var nytt och jag var andra hyresgästen. Jag bara bodde! Jag acceperade till och med den ljusa gröna...ganska behagliga nyansen på väggarna. Möblerna var ett "hopa-plock" från mina föräldrars ovanvåning, men en ny säng hade jag i alla fall. Den sponsrade mina föräldrar mig med! Bokhyllan var den största Ikea kunde uppbringa och sprängfylld med böcker. Den var det centrala i lägenheten om jag säger så. Man såg den från alla vinklar. En sådan hylla var ett måste på den tiden. Var skulle annars alla jäkla böcker och stenciler få utrymme? De få gånger när kompisarna kom på fika höll vi oss i sängen och ställde kaffemuggen på ett LACK-bord från Ikea. Enkelt, spartanskt och trivsamt...då!

Stan var vårt gemensamma vardagsrum! Lägenheterna var till för att sova, duscha och äta frukost i. Resten av tiden spenderades på biblioteket eller på stan. Stan var bra, där kunde vi äta, fika och så kunde man gå hem när man tröttnade utan att riskera att såra någon...Att sitta i stan innebar också att man slapp slänga ut någon från sitt eget vardagsrum när tröttheten blev för påtaglig. Stan...

Jag saknar stan...

Det var faktiskt likadant i Göteborg. Stan var mitt och mina vänners gemensamma vardagsrum, vår sociala arena, den självklara platsen dit man bara kunde komma. Att träffas på närmsta fik betyder att du inte behöver tänka på att du har en obäddad säng där hemma eller ett diskberg som skulle kunna mäta sig med uppskjutet på Liseberg. Eller att du inte tagit bort de smutsiga underkläderna som du stressad som en tok slängde precis utanför duschen på morgonen!
Kanon, aldrig någon ångest!

Stan är bra! Här i lilla byn är situationen en annan. Osby är inte mycket till social arena....för jag menar, var ska vi sitta? Här finns väl två mysiga fik och endast pizzerior. Här bjuder vi hem varandra och här bor vi i flådiga hus eftersom husen faktiskt går att lösa här rent ekonomiskt.
Ju finare desto bättre....och desto högre status har du....typ! När jag säger flådiga hus så innefattar det inte oss. Vi bor ju som sagt i hyresfastigheten som Gud glömde fett. Vi har väl inte riktigt vant oss vid det faktum att hög social standard här innebär ett nytt flådigt hus (du kan vara hur jävla dum som helst - därmed inte sagt att någon jag känner i villa är dum) Frågan är om vi vill vänja oss vid det? Grejen är att jag tror vi bortser från det medvetet. Jag tror att vi på något sätt bor kvar i Göteborg ändå....in our minds! I början när vi kom ner hit kom jag på mig själv med att gå runt och leta efter ett trevligt fik i byn. Tjiii fick jag! Hur kunde jag glömma...på åtta år? Det blev ett ganska brutalt uppvaknade.

Jag kan ju säga så här, hade jag haft denna tvåvåningstrean i centrala Göteborg så hade jag varit själaglad...men här är den piss och ingenting värd!

Tänk att det kan vara sån skillnad mellan stad och landsbyggd! Kan det möjligtvis vara så att det är för att vi just nu befinner oss på landsbyggden som mitt enorma intresse för inredning helt plötsligt slagit till igen? Blommat ut värre än någonsin? Förra hösten var likadan! Här donar vi på ett annat sätt i stugorna....eller ja, även i hyresfastigheterna;) Jag skulle kunna kräkas på denna lägenheten emellanåt när det slår mig att vi inte har någon trädgård. Här har ju för fasiken ALLA trädgård, även Jöns och Jens;) Och varför bor vi här när vi skulle kunna bo i radhus eller ännu bättre hus? Varför bor vi på våning två?

Ja varför gör vi det?

Jag är kär!

Nu har även jag (lite sent på det) spanat in det nya barnklädesmärket Pomp De Lux som alla snackar om och jag tror banne mig jag är kär. Kär vid första ögonkastet! Bara kolla dessa kreationer. Men vet ni vad det bästa av allt är? Kläderna är inte särskilt dyra, inte alls!
De är dessutom trendiga och ser välskräddade ut (i alla fall på bild)

Så här fin kan en liten flicka bli!

Här har ni ett par exempel på hur fina kläder de hade för pojkarna!

Det här kommer bli dyrt

Jag är bjuden på ett Pomp De Lux party hos syster Johanna. LÄNGTAR!!!

K-stad tur och retur!

Jaha då har man varit en snabb vända i Kristianstad för att Per hade fått för sig att han skulle köpa en till bil. Jo men visst, vi kom just hem - utan bil!

Men en hamburgare minus pommes blev det på MAX i alla fall! Pretty nice!

Party i höst

Bild hämtad från http://www.blingo.se/

I går bestämde jag mig för att ha ett barnklädesparty på hemmaplan, det hör hösten till! Jag är bjuden på några och vill givetvis ha ett själv framöver. Frågan är bara vilket klädmärke jag ska välja. Gangstar, Me&I eller kanske Pomp de Lux...eller rent av Blingo? Eller kanske något annat? Finns det andra, ge mig tips i så fall.

Jag bestämde mig helt sonika för att skicka ut mess till några som jag vill bjuda in och fråga vilket klädmärke de vill se här hemma.

Än så länge har jag tre röster

-en på Blingo

-en på Gangstar

-en på Me&I

Hmmm, det blev ju inte direkt lättare nu...men jag får vänta in de andra svaren...ha is i magen....och så får vi se vilken demonstratör/säljare som får komma hem till mig i höst!

Vill du komma så anmäler du ditt intresse i kommentarsfältet nedan!

Fröken Duktig!

Jag sitter här efter en timmes powerwalk. Det gör ont nästan överallt. Jag har ont i ena höften, jag har ont i ryggen, jag har ont i smalbenen....jag har till och med ont i ena stortån!?!?

Ja, den är öm eftersom den låg an mot skon. Så är det när man har ett par nya skor att gå in så det är inget konsigt med det. Den smärtan köper jag. Men den andra smärtan? Den fanns inte där när jag var 20 den fanns inte där när jag var 30 heller. Nu är den här...med besked! Nog för att jag är otränad som ett gammalt rostigt kylskåp, men vafan...ska de vara så här?

Men trots allt....jag tänker inte ge upp! Nu jädrar ska det bli fart på mig, jag ska få tillbaka min hälsa. Så!

Enligt statistiken sker de flesta olyckor i hemmet - jo, jag tackar!

Hade jag ätit lika mycket som min dotter just nu gör så hade jag rasat i vikt.....tro mig!
Lova-dieten, för alla er som är intresserade!

De var bara ett konstaterande såhär en tisdagseftermiddag när hönan sitter och ser Pingu på TV och jag dammsuger, gör ordning efter Lovas lunch (som inte åts ändå) och samtidigt ska försöka få till ett inlägg. För er skadeglada kan jag berätta att jag just gjorde en enorm tabbe!
För att kunna tvätta i maskin måste vattnet som blir över när maskinen tömmer bli av någonstans, ellerhur? För vår del ska en slang gå igenom de bågade duschdörrarna (då den inte är ditsatt ordentligt) och sedan ner i avloppsbrunnen. So far so good! När slangen inte är där den ska, vilket har hänt ett par gånger då en viss dam här hemma anser att det är bättre den ligger utanför duschen så att duschdörrarna går att stänga ordentligt, ja då händer det lätt en olycka! Allt vatten från den senaste maskinen jag körde hamnade direkt på toagolvet och vem vet om det droppar ner i huvudet på grannarna inunder? Hmmm, jag skulle kollat om slangen var i!

Som om det inte vore illa nog så gick jag in på en mörk toalett utan att tända när jag bara skulle "hämta en sak" och vad tror ni jag gör då? Ja just det, jag halkar i det tvättmedelsglatta vattnet och slår pladask i golvet. Med stor varning för skrattattack så kan jag meddela att jag mer eller mindre gick ner i spagat och slog ena knäskålen i toastolen! Japp, så kan man också göra!
Eftersom jag inte är den fjäderlätta viga typen, så gjorde det ganska ont....samtidigt kom Lova och undrade va fasen hennes mamma höll på med!

- Mamma kissat på golvet? Pottan står där....

och så pekar hon på sin fina röda potta i hörnet på toalettgolvet.

- Nej, Lova mamma har inte kissat på golvet....det skulle vara ganska mycket kiss det handlade om i så fall. Har du flyttat på slangen till avloppsbrunnen, Lova?

Lova skäms lite men den det handlar bara om en bråkdels sekund....sedan säger hon

- Jag vill ha mat mamma! Pasta!


Jag och Jannika ska gå en timmes powerwalk i kväll så jag har inte tid för några skadade knän!

Lek utomhus

Kusinen Hilma gör grimaser och då måste även Lova försöka sig på en!

Eftersom Jannika (www.jannikah.wordpress.com) är en oroligt bra fotograf och eftersom jag har turen att känna henne så kan jag här bjuda på ytterligare några bilder av Lova!

Temat är höst

Äppelkakan - höstens godaste dessert!

Så här fint kan det bli om tid och ork finns! Bild hämtad från Google

I går när vädret var som vilken sommardag som helst så hade jag en idé om att åka till Forsakar, naturreservatet i Degerberga. Det är något jag har velat göra en lång tid. Ska du ner och titta på träd, kanske några av er tänker? Och ja, det är just det jag ska. Jag ska se både träden och de långsmala vattenfallen. Jag ska se de krokiga skogsstigarna och insupa hela den underbara atmosfären i Skånes svar på sagans John-Bauer-skog. Det blir i så fall andra gången jag är där. Ni som inte sett denna vackra plats har verkligen missat något. Tyvärr behövde vi också handla mat då både kyl och frys ekade tomt. Det fick bli en tur till Kristianstad eftersom vi hade andra ärrenden där också. Forsakar förblir en punkt på planeringslistan!

Gårdagens bästa men i särklass dyraste köp var en jätestor påse med kantareller från grönsaksavdelningen. Kantarellerna ska både bli nerskivade i gräddsås, stekta i smör för att ha på mackan och stekta lite sådär lagom för att ligga brevid fläskkotletten. Finns det något godare just nu? Kantareller är super och det är inte den första jättepåsen som handlas hem här;) Äppelkaka är en annan sån där favorit i repris som kommer nu till hösten. Äpplen får jag tag på i mina föräldrars trädgård och sedan är de bara at skala och klyfta! Jag sätter givetvis Per på det, då blir kakan bäst. Jag kan göra en ätlig kaka men har inte det där riktiga engagemanget. Eftersom Per ändå står över mig som en hök så kan han lika gärna göra det. Ellerhur? Jag tar på mig att vispa ihop vaniljsåsen som ska serveras iskall till varm kaka.

Han bakar, jag vispar! Bilder kommer.....

Underbara sommarminnen!

Fotograf Jannika www.jannikah.wordpress.com

Bildminnen

Jag delar med mig!

Sommaren är slut (det känns onekligen konstigt att skriva det med tanke på vädret vi hade i dag) men minnena finns kvar. Här är ett! Lilla älsklingen smakar mitt solstift:)

Är man inte bara för söt?

Sandra-ett inlägg bara för dig!

Sandra som har bloggen http://www.aresmamma.se/

Jag har sett att du har en ny blogg och lagt till mig som följare av bloggen, men kan inte lämna kommentarer hos dig! När jag ska välja en profil för att kunna posta kommentaren så funkar inte det. Det fattas ett eller flera alternativ. Man brukar kunna kommentera som Namn/webbadress och det är det jag brukar göra:)

Det är en inställning du behöver göra!

Hoppas du förstår vad jag menar!?!

Bebisar på löpande band!

Bild hämtad från Google

Loke, Lovas lekdejt, har blivit storebror till alldeles färska lilla Embla

Grattis Nikolette och Chrille som får ett eget litet inlägg i bloggen då de kommer med så underbara nyheter. Jag såg lilltjejen på bild i går och smälte som en bit ost i solsken!

Nästa vecka ska jag och Josse hälsa på hos Hanna som har lille Leon (som är född samma år som Lova och Hilma) men som i juni födde en liten Lukas. Äntligen ska vi åka och se lilla gossen och gratulera honom med en present! Kanske är Leon hemma och kan busa med Hilma och Lova

Fler bebisar, ja tack!

Inredningstokig nu när hösten smyger sig på!

För en inredningstokig som jag så slår hjärtat några extraslag när jag ser detta underbart fina barnkök som någon entusiastisk person satt samman till sitt barn. Jag blir väldans sugen på att göra något liknande på Lovas rum...men att kakla det känns som överkurs;) Att temat är svartvitt gör det hela mer intressant vet ni som känner mig väl! Att ha rött som accentfärg - så himla snyggt!

Ännu mera fint till barnrum. Själv har jag också valt moln-serien (påslakanset) från Färg och Form till Lovas säng men hon har det röda. Om ni kan klicka upp bilderna, gör det!

Kolla in alla detaljerna....

Lova fick som sagt denna spisen i dag och det får vara början på hennes lilla "kökshörna" i rummet. Ovanför på låg höjd ska jag ha ett vitt väggfast hyllplan (Ikea lack-serien)

På hyllan ska finnas kastruller, kakfat och små söta redskap i rostfritt. Jag tror det kan bli riktigt fint!

Dagens shopping...när vi ändå är inne på tema svartvitt...blev också ett par converse!

Jag ville ha röda, men de fanns inte i min storlek så det slutade med ett par svarta...men jag är nöjd med köpet så jag fyndade dem på www.sportamore.se för 545:-

Ett kampanjerbjudande som de har just nu

Back in business!

Tack för alla fina kommentarer i förra inlägget, det värmer hjärtat!

Som ni förstår är jag tillbaka vid tangentbordet igen. Bloggpausen upphör alltså i denna stund.
3, 2, 1, 0....och jag kastade just mig själv in i bloggandets härliga värld igen. För visst är det ganska härligt ändå att få skriva om sin vardag, sina tankar och åsikter så att ni alla med ett litet klick eller två kan ta er hit och följa mig i min (oftast) underbara värld! Även ni som bor i Göteborg och övriga Sverige. Jag lovade Jannika, min kompis, att göra ett monsterinlägg, så visst känner jag ett litet sting av ångest. Jag har visserligen tusen saker att berätta för er men jag vet inte i vilken hörna jag ska börja.

Med lite eftertanke tror jag att jag börjar med dagens händelser, nämligen byns skördefest. I förmiddags tog jag och syster Josse våra små tjejer i syskonvagnen och vandrade ner mot centrum. Vi hade myskväll i går och sedan sov jag och Lova över hos syster och Hilma. Trots att Josse och jag satt uppe till två på natten och skrattade oss sönder och samman åt den danska humorsuccen Clown (som Josse äger hela serien av) så var vi oförskämt pigga i förmiddags. Vi traskade ner mot byn och barnen sjöng i vagnen. Hilma hade sin egen pippiväska runt halsen. I den låg en liten plånbok - också den med temat Pippilångstrump. Tjejerna var shoppingsugna, likaså deras mödrar! På skördefesten som förvisso inte var mycket till fest, fick barnen smaka både päron och plommon som kommit direkt från någons trädgård. De obesprutade vitaminrika frukterna åts med god aptit! Vi fick resterna och nöjde oss med dem. Brandkåren hade en visning av sina bilar men det var ett ganska svalt inresse som Lova och Hilma visade för de stora röda bilarna med sirener. Rätt som det var upptäckte vi att den lilla pippiväskan var borta. Den fanns inte någonstans och Hilma blev ledsen. Vi funderade på att gå tillbaka och leta men då inga pengar fanns i plånboken och vi var angelägna om att få komma ner till BRIOS outletbutik så blev det inte av att vi vände om. Så viktig var den inte, tyckte Josse. På BRIO handlade vi med ursäkten "julklappar". Julklappar som inhandlas i god tid före jul och som bidrar till att minska stressen före jul kan väl aldrig bli fel? Lova fick en vit BRIO-spis, ni vet den där klassiska röda spisen som blivit både svart och vit genom åren? Spisen som för övrigt ägs av nästan alla barn jag känner till. Förutom spisen fick hon också en docka med en extra uppsättning kläder och skor. Hilma fick en kaffekokare från OBH nordica (för barn givetvis), kritor och en jättestor gungbräda som passar lika bra inne som ute i trädgården. Det enda som krävs är att det sitter två barn, en i varje ände, som väger ungefär lika mycket. Denna stora otympliga gungan bar Josse genom hela byn och mitt på torget där vi stannade till för att luncha på Grillen fick barnen för sig att de skulle gunga. Det blev inte mycket mat i magen, det brändes en väldig massa kalorier istället;)

När vi ätit klart packade vi vagnen med barnen, våra väskor, barnens nya skinnjackor (som denna fina septemberdag var för varma att ha mitt på dagen) samt allt vi shoppat. Josse tog gungan under armen och vi gick hemåt. Vi gick samma väg som den vi kommit från, än hade inte hoppet om att hitta lilla väskan dött helt och hållet. Eftersom jag är uppmärksam på allt runt omkring mig (yrkesskada) så var det jag som först fick syn på pippiväskan där någon vänlig själ hängt upp den på en stolpe utmed vägen. Jodå, ibland ska man ha lite flyt också, denna gången var det Hilmas tur!

Väl hemma igen somnade Hilma och Lova som skulle behövt sova ställde till med en
Se mig-hör mig-ge-mig-scen utan dess like, som resulterade i övertrötthet och många gnälliga tårar samt total utresning av min handväska. Gäääsp, puuust och stööön!

Vi åkte hem!

I kväll blir det lusläsning av nya fullspäckade numret av Mama och så ska jag tömma min kamera på bilder.

Hoppas ni alla mår bra och har en avkopplande helg!